Forskningsprojektet leds av Sveriges Lantbruksuniversitet och resultaten har publicerats i tidskriften Science. En av de viktigaste slutsatserna är att växtrötter och så kallade rotassocierade svampar spelar en viktigare roll för skogens kollagring än vad man tidigare trott.
– Målet är att göra det lättare att arbeta långsiktigt och att sköta skogsekosystemen på ett sätt som gör att deras förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären säkerställs. Därför är det viktigt att förstå hur, när och varför skogsekosystemen tar upp och lagrar kol, säger Alf Ekblad, professor i biologi vid Örebro universitet och forskare i projektet.
Den rådande uppfattningen har varit att det mesta av kolet som lagras i skogsmark kommer från det översta lagret med exempelvis barr och kvistar. Den nya forskningen visar att markkolet tillförs underifrån. Träd tar in koldioxid från luften genom fotosyntesen vilket gör att kol byggs in i energirika kolhydrater. Dessa kolhydrater färdas ned till rötterna och till svampar som lever i symbios med rötterna. Energin gör att nya rötter och svamptrådar kan byggas. Tidigare har ekologer trott att dessa bryts ned snabbt och att kolet blir till koldioxid som släpps ut i atmosfären.
– I vår studie fann vi att nedbrytningen av rötter och svamphyfer är betydligt långsammare än forskarna tidigare trott och att nedbrytningsrester av rötter och hyfer utgör en betydande del av det stora kolförrådet i marken, säger Alf Ekblad.