Invasiva arter är ett stort hot mot biologisk mångfald och kan orsaka stora skador i naturen, samt sprida sjukdomar till människor och djur. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning av statens insatser mot invasiva främmande arter som publicerades på tisdagen.
Riksrevisionen kritiserar Sveriges arbete mot invasiva arter
Biologisk mångfald
Sverige ligger efter sina nordiska grannländer i arbetet mot invasiva främmande djur – och växtarter. Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport, som pekar på att bristerna riskerar att leda till ökad spridning samt höjda kostnader.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Trots att problemen har varit kända i decennier är det först på senare år som staten har börjat vidta betydande åtgärder. Flera väsentliga delar för ett effektivt arbete saknas fortfarande, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Otydlig ansvarsfördelning
I granskningsrapporten pekar Riksrevisionen på flera briser från statens håll. Bland annat menar de att regeringen har varit otydlig i sin styrning med att peka ut ansvarsområden till de olika myndigheterna.
Det har enligt granskningen medfört att det ännu inte har gjorts någon fullständig utredning över vilka arter, utöver de redan EU-listade, som orsakar störst problem i Sverige och därmed ska bekämpas.
”Risk för att arter hinner sprida sig ytterligare”
Enligt Riksrevisionen är det Naturvårdsverket och Havs – och vattenmyndigheten som ska fastställa vilka arter och bekämpningsåtgärder som ska prioriteras, och länsstyrelserna som ska se till att de efterlevs. Men då ansvarsfördelningen varit otydlig finns det hittills bara fyra arter med på listan.
– Detta har fördröjt arbetet, med risk för att arter hinner sprida sig ytterligare och därmed blir svårare och dyrare att bekämpa. Det kan också ha lett till att de bekämpningsåtgärder som länsstyrelserna ändå har satt i gång inte alltid har varit de mest angelägna, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Sverige efter sina nordiska grannländer
I sin rapport skriver Riksrevisionen att Sverige är efter sina nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland med att ta fram en nationell förteckning över vilka arter som ska prioriteras. Både Finland och Norge införde en sådan lista redan 2016 och Danmark 2018.
Vidare skriver de att både Naturvårdsverket och Havs – och vattenmyndigheten sedan 2008 lyft behovet av riskbedömningar för att kunna prioritera arbetet med invasiva arter.
Har inte uppfattat någon stark efterfrågan
Men trots behovet har myndigheterna inte prioriterat det arbetet. En förklaring uppges vara att myndigheterna inte ”uppfattat någon stark efterfrågan från regeringen”.
Riksrevisionen kritiserar även regeringens uppföljningsarbete, samt rekommenderar regeringen att förtydliga mynidgheternas ansvar. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att Naturvårdsverket och Havs – och vattenmyndigheten ska fortsätta utveckla övervakningssystemet för invasiva främmande arter.
Miljö & Utveckling har sökt regeringen för en kommentar.