Riksbyggen byggde eget hållbarhetsverktyg

– Det är väldigt bra när det kommer upp till företagsledningen. Det är ett sätt att paketera hållbarhet, och företagsledningen ser direkt om det ligger lågt på något område och undrar varför, säger Therese Berg, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Hållbarhetsverktyget ska användas tidigt

En viktig detalj är att verktyget används mycket tidigt i projekten, ibland redan före projekteringen, som är det stadium då byggnaden börjar växa fram på pappret.

– Vi har vävt in verktyget i processen så att det först används på ett övergripande plan och sedan mer detaljerat, längre fram, säger Therese Berg.

– Det blir som ett litet hållbarhetsprogram för varje projekt.

Riksbyggen utvecklade verktyget i samband med planeringen av bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg, ett projekt med hög profil inom hållbarhetsfrågor. Byggprojektet ingick i ett stort FoU-projekt som Riksbyggen driver i Göteborg, Positive Footprint Housing.

Mål saknades för social hållbarhet

Parallellt med Viva uppstod en efterfrågan hos fler projektledare inom Riksbyggen. Det handlade om att hitta jämförbara nivåer inom fler aspekter av hållbarhet. Energieffektivitet, innemiljö, material och ekosystemtjänster hade redan tydligt fastlagda mål, men det saknades delvis för de sociala frågorna.

– Projektledarna tyckte att de jobbade mycket med sociala aspekter, till exempel att de byggde kostnadseffektivt vilket är till fördel för samhället. Men det syntes inte lika tydligt när projekten gick upp till företagsledningen, säger Therese Berg.

Hållbarhetsverktyget hjälper till att lyfta fram de delarna. Inom social hållbarhet ska trygga och säkra boendemiljöer, gemensam nytta i föreningen, möjlighet att påverka föreningen och hur projektet utvecklar samhället bedömas. Det är naturligtvis inte helt enkelt, och Riksbyggen har tagit fram en mall där olika val ger olika utslag. Vissa saker är lätt ordnade, förklarar Therese Berg.

– Till exempel möjligheten att påverka föreningen, det handlar egentligen bara om att vi ska försäkra oss om att viss information går ut till kunderna, säger hon.

Läs mer: Lång väg till en hållbar redovisning

Verktyget utvecklas och förändras ständigt. Just nu pågår mycket arbete kring parametern mobilitet. Andra parametrar är stabilare. Alla miljöaspekter av byggnaden i sig hanteras med hjälp av det befintliga systemet Miljöbyggnad, och är inget som Riksbyggen själva har utvecklat.

Therese Berg ser stora utvecklingsmöjligheter.

– Vi måste bli bättre på att få med ekonomin. Få bättre systematik i vad de olika åtgärderna kostar, och vad de ger, säger hon.

Den minst utvecklade delen handlar om själva etableringen, alltså byggplatsen med maskiner och personal.

– Vi jobbar på det nu, och tittar bland annat på arbetsrättsliga frågor och cirkularitet, säger hon.

Ännu inte helt utvärderat

I framtiden kommer verktyget troligen även att användas till uppföljning. Men eftersom byggprojekt är långdragna historier har verktyget ännu inte kunnat utvärderas fullt ut, och någon uppföljning av ett enskilt byggprojekt har inte kunnat göras.

Hur stort måste ett företag vara för att kunna bygga ett sådant här verktyg?

Therese Berg funderar.

– Det här är ett bra sätt att systematisera. I grund och botten behöver man olika verktyg, som exempelvis vårt verktyg för ekosystemtjänstanalys, men det man behöver göra sedan är att ta hjälp av någon som är duktig på excel. Jag tror att många skulle kunna göra det här, för att få bättre grepp om helheten. Svårigheten är snarare att få in det i processen, säger hon.

Läs mer: Planetens gränser är Houdinis hållbarhetsverktyg