Reportage: Tvestjärtshotell och feromoner i äppelodlingen

KIVIKS MUSTERI HAR odlat äpplen på Österlen sedan 1888 och har länge haft en stark medvetenhet om betydelsen av biologisk mångfald för sin verksamhet. Man har kontinuerligt diskuterat biodiversitet inom och mellan arter och fokuserat på enkla och lokala initiativ för att främja en hälsosam miljö.

– Vår satsning på biologisk mångfald handlar främst om att skapa en miljö i våra odlingar som gynnar pollinatörer. Vi strävar efter att erbjuda pollinatörerna tillräckligt med pollen under en så lång period som möjligt, vilket i sin tur ökar chansen för fler vilda bin och humlor att bidra till pollineringen, säger Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kivik Musteri till Miljö & Utveckling.

Jan Flemming Jensen berättar att de sår en bred blommix runt odlingarna med olika blomningstider, särskilt med lågväxande blommor som attraherar många pollinatörer eftersom det oftast är mer vindstilla nära marken.

HAN BERÄTTAR ATT Kiviks Musteri också strävar efter att säkerställa att det finns tillräckligt med mat och boplatser för nyttodjuren, förutom pollinatörerna även nyckelpigor, tvestjärtar, och nätvingar. Dessa djur, som man på Kiviks kallar ”the big five” hjälper till att bekämpa skadedjur och ogräs, och bryta ner olika växtmaterial, vilket bidrar till att upprätthålla en hälsosam odlingsmiljö.

– Genom att låta nyttodjuren göra sitt jobb och använda enkla och naturliga metoder förblir odlingen frisk och fri från oönskade skadedjur och sjukdomar på ett naturligt sätt, säger Jan Flemming Jensen.

TVESTJÄRTAR UTGÖR OFTA ett stort problem i äppelträd eftersom de naturligt undviker solljus och gömmer sig i skuggan där äpplen växer i klasar. Under hela dagen väntar de på att solen ska försvinna och i väntan gnager de på äpplena, vilket kan förstöra dem utan att insekterna faktiskt är intresserade av själva äpplet.

Kiviks Musteri har hittat en kreativ lösning för att bekämpa insektsproblemen och använder sig nu av så kallade ”tvestjärtshotell”.

– Tvestjärtshotell är svarta plastpåsar som fylls med halm och knyts fast på trädstammarna. Tvestjärtarna kan sedan krypa in i påsarna för att få skugga under dagen och gnaga på halmen. På natten kryper de ut och äter bladlöss, vilket bidrar till att skydda äppelodlingarna, säger Jan Flemming Jensen.

Bladlöss är ett annat djur som kan vara ett allvarligt hot mot äppelodlingar eftersom de kan orsaka skador på äppelträdens lövverk och frukt. De kan suga ut sav från bladen och frukten, vilket kan leda till att trädet blir försvagat och att frukten blir missformad och mindre aptitlig. Dessutom kan bladlöss sprida sjukdomar till träden och andra växter i närheten.

FÖR ATT MINSKA fortplantningen av vecklare, som är ett annat skadedjur, använder Kiviks Musteri feromoner. Feromonerna har en doft som liknar honliga vecklare och hängs upp ovanför äppelträden för att locka till sig hanliga vecklare. På så sätt minskar antalet fortplantningar av skadedjuret och hjälper till att skydda odlingen.

– Feromoner är naturliga kemikalier som produceras av organismer och fungerar som signaler för att kommunicera med andra organismer av samma art. Vanligtvis avser feromoner signaler om sinnesstämning, känslor och beteenden, men för insekter används de ofta för att signalera parning eller varning om fara, säger Jan Flemming Jensen.

Många strävar efter ett rent och välstädat utseende i sin omgivning, vilket inte alltid gynnar den biologiska mångfalden.

Jan Flemming Jensen.

Kiviks Musteri har även initierat ett annat spännande projekt för att främja den biologiska mångfalden på odlingen
– Nyttodjurparken. Det är en speciell plats som är utformad för att visa hur man kan stödja och gynna en miljö som främjar nyttiga insekter, både inom odlad mark och i hemmaträdgårdar.

– Nyttodjurparken är för att visa att det varken behöver vara komplicerat eller kostsamt att främja miljön för insekterna; här ligger högar med stenar, kvistar, vilda blommor får växa fritt och döda träd blir insektshotell, säger Jan Flemming Jensen.

Tanken med parken är också att forskare ska kunna använda den för att forska om nyttodjur. För privatpersoner och fritidsodlare handlar det om att de vill visa upp hur små initiativ som krävs och att även mindre aktiviteter har en positiv inverkan på nyttodjuren och den biologiska mångfalden.

Vad kan man själv göra för att gynna biologisk mångfald?

– Många strävar efter ett rent och välstädat utseende i sin omgivning, vilket inte alltid gynnar den biologiska mångfalden. I stället kan det vara fördelaktigt att avstå från överdriven gräsklippning, tillåta vissa ogräs att växa och lämna kvar nerklippta grenar och annat organiskt material som kan fungera som livsmiljö för insekter och andra djur. Det är viktigt att alla gör vad de kan för att främja biologisk mångfald, och det behöver inte alltid kräva en stor insats, avslutar Jan Flemming Jensen.