Renewcell vill revolutionera textilindustrin

Exempel på Renewcells produkt

Miljö & Utveckling träffar Renewcells vd Patrik Lundström coronasäkert via datorn. Han drar genast in två provdockor i bild – en är klädd i en mörkblå klänning, och den andra i gult. Två exempel på hur företagets produkt kan användas för att tillverka nya kläder.

– Den här tekniken utvecklades på KTH av professorerna Mikael Lindström och Gunnar Henriksson. Det började 2012, när de skulle ta fram en teknik för att bryta ned cellulosa till biodrivmedel. Då upptäckte det att tekniken också gick att använda till att bryta ned bomull till dissolvingmassa. Bomull är en svår fiber att bryta ned, och nu är nedbrytningen av bomull och viskos grunden i vår teknologi, säger Patrik Lundström.

Gillade kulturen

Själv kom han in i bolaget som styrelseordförande 2018, och blev sedan vd för bolaget. Han gillade framför allt kulturen i företaget och den starka konstellationen bakom, med ägare från modeindustrin och processindustrin.

– Kultur övertrumfar strategi, så är det alltid. Kan man skapa den positiva, drivande känslan där folk har roligt på jobbet och hjälper och stöttar varandra, då kan man flytta berg. I vårt fall handlar det om att göra modeindustrin cirkulär, vilket är ett berg i sig.

Berätta om er anläggning i Kristinehamn!

– Vi fick tillgång till platsen 2016 och startade 2018. Anledningen till att den ligger i Värmland är att en av grundvalarna i svensk ekonomi är papper, och det finns duktiga operatörer i Värmland. Att köra ett pappersbruk lär man sig inte på tekniska högskolan.

Hur stor är anläggningen där i förhållande till en fullskaleanläggning?

– Den är ungefär en tjugondel av en stor anläggning. Vi har kapacitet att göra 4 500 ton per år i Kristinehamn och ska nu skala upp till 60 000 ton per år. Kristinehamnsanläggningen är också vår forskningsanläggning, där vi utvecklar olika sätt att köra massan på.

Hur mycket är 60 000 ton, då?

– 60 000 ton låter kanske mycket, men modeindustrin använder omkring 110 miljoner ton som tillverkas varje år. Så ur det avseendet är vår planerade nya anläggning hur liten som helst! Det ska till många fabriker innan marknaden blir mättad.

Så det är en liten anläggning för marknaden, men ett stort kliv för er?

– Ja, verkligen. Vi investerar i miljardklassen i anläggningen, och kommer att gå från ungefär 25 personer till omkring 100 anställda i nästa fas. Just nu tar vi in kapital för att bygga den nya anläggningen, vi räknar med att bygga 2021 och driftsätta första halvan av 2022. Två tredjedelar av produktionen har vi redan bokat upp och det kommer in fler affärer hela tiden.

Hur stor del av ert material kan ingå i ett plagg?

– Du kan ha 100 procent, eller blanda med andra fibrer.

Hur lätt eller svårt är det för er att få tag på råvara?

– Det är inga problem. Vi köper den från sorterare. När kläder lämnas in sorteras de i olika fraktioner, och vi köper den fraktionen som inte går att sälja för återanvändning. Vi kan köpa återvunna kläder, klippspill från textiltillverkning eller osålda varor. Men idag använder vi kläder och klippspill. De osålda produkterna är besvärliga, de ligger ofta i plastpåsar och har etiketter som måste plockas bort. Vi ser att man måste se över hur man paketerar kläder för att de ska gå att ta emot.

Är det något som talar emot er?

– Det skulle kunna vara en risk för oss att vi inte får in tillräckligt med kapital för att bygga anläggningarna, att det tar för lång tid. Jag skulle gärna se att Norden blir ett centrum för sustaintechbolag som Renewcell, och vi har alla förutsättningar för det. Men här kan myndigheter och politiker vara snabbare och mer stödjande, tycker jag. Det blir lätt mycket prat och lite support.

Har du själv något plagg av ert material circulose?

– Jag har jeansen! Det är ett par Levis 502:or, en klassisk modell, gjorda av bomull och med 20 procent av vårt material. De är jättesköna, lite mjukare än vanliga jeans.

Vad hade du sagt om du inte gillade dem?

– Det hade jag inte ens kunnat säga (skratt)… Men jag gillar dem verkligen, de är jättesköna.

Ni jobbar med cirkulär textil i en produktion som mycket liknar den krisande pappersindustrin. Skulle ni inte kunna ta över ett överblivet bruk?

– Jo, och det vill vi. Vi för diskussioner med Stora Enso Kvarnsveden, och med SCA Ortviken, men det är inget bestämt. Det finns bra lokaler där och duktiga operatörer. Om de lägger ned kanske vi kan ställa om med gröna arbeten.