Renewcell: Sveriges svar på fast fashion

NOGGRANT SORTERADE balar med kasserade textilier anländer via fartyg till Tunadalshamnen i Sundsvall, vid Bottenvikens inlopp i Östersjön. Men deras destination är inte en deponi, utan det svenska företaget Renewcells anläggning i Ortviken. Där ska textilafallet lösas upp och bearbetas till det nya ämnet ”circulose”. Detta material ser ut som vit kartong, känns som akvarellpapper och – viktigast av allt – kan spinnas till garn.

Renewcell bygger sitt kunnande på svensk skogsindustri och spjutspetsforskning. Genom en ny metod för att bryta ner cellulosamassa kan företaget återvinna kläder fler gånger än vad som är möjligt med traditionella textilier baserade på bomull.

NÄR MILJÖ & UTVECKLING anländer till Sundsvall, är det i sällskap med både internationella medier, investerare och återförsäljare. En sammanslutning som alla vill ta reda på hur Renewcell arbetar mot modebranschens kanske största utmaning – det ständigt växande berget av textilavfall.

Tricia Carey, försäljningschef på Renewcell, berättar att det svenska återvinningsföretaget väckt stort intresse, både i Sverige och internationellt. Det bekräftas på plats av den grupp kinesiska investerare som anslutit till sällskapet.

TRICIA CAREY, BERÄTTAR att modeindustrin huvudsakligen förlitar sig på tre typer av fibrer – polyester, bomull och viskosrayon – som var och en bidrar med betydande klimatpåverkan.

– Polyester, som är av plast, tar hundratals år att brytas ned. Bomull odlas på stora, vattenkrävande monokulturgårdar som använder betydande mängder gödnings- och bekämpningsmedel. Viskosrayon tillverkas från träd som allt för ofta är skördade från äldre skogar, säger hon.

Enligt FN beräknas modeindustrin ansvara för cirka 8-10 procent av de globala koldioxidutsläppen. Varje år tillverkas över 100 miljarder klädesplagg över hela världen, och enligt vissa uppskattningar hamnar 65 procent av dessa på soptippar inom loppet av 12 månader.

– Bara 1 procent av återvunna kläder förvandlas till nya plagg, medan den återstående majoriteten kastas på de ständigt växande sopberg som vi människor lämnar efter oss. Vårt mål är att industrialisera återvinningen av textilavfall och göra modeindustrin cirkulär, säger Tricia Carey.

EFTER ETT FRAMGÅNGSRIKT pilotprojekt i Kristinehamn beslöt Renewcell år 2020 att etablera sin återvinningsanläggning på SCA Ortvikens industriområde i Sundsvall. Detta i samband med att SCA meddelat att man skulle avveckla sin tryckpapperstillverkning i området.

– Vår återvinningsprocess bygger på traditionell trädmassateknik, vilket innebar att nästan all infrastruktur som vi behövde redan fanns på plats. Dessutom fanns det kvalificerad personal som stod utan arbete efter nedläggningen som vi kunde rekrytera, förklarar Tricia Carey.

TEXTILAVFALL SOM RENEWCELL förvärvar anländer i sorterade balar via båt till Tunadalshamnen. Dessa balar väger mellan 300-500 kilo styck och staplas sedan i någon av SCA:s hangarer för lagring. För närvarande fyller Renewcell närmare tre hangarer, var och en drygt 100 meter lång och 60 meter bred, med både balar av textilavfall och färdig Circulose.

I dagsläget transporteras råmaterialet mellan lagret och fabriken, som ligger lite mer än två kilometer bort, via lastbilar. Ali Kanso Mahmoud, logistikplanerare på SCA, avslöjar dock att en ny transportmetod är på horisonten.

– Vi håller på att bygga en tågräls mellan fabriken och vårt lager. Detta gör det möjligt för elektriska tåg att ta hand om transporten i framtiden, säger han.

Ali Kanso Mahmoud berättar att SCA har etablerat en stark samarbetsrelation med Renewcell. Förutom att tillhandahålla lokaler assisterar SCA även med att övervaka lagernivåer och hantera utflödet av den färdiga produkten.

TEXTILAVFALLET SOM NÅR Renewcell kommer från olika platser i världen. Använda kläder levereras främst från större återvinningsaktörer i Europa, medan majoriteten av textilproduktionsavfallet kommer från Kina och Bangladesh.

Kristina Elg Christoffersson, teknisk chef på Renewcell, berättar att det är viktigt att säkerställa kvaliteten på råmaterialet innan det kan brytas ner och omvandlas till circulose.

– Det är viktigt för oss att ha koll på materialsammansättning, eftersom det skapar en garanti på att råmaterialet fyller de specifikationer vi kräver. Just nu kan vi hantera textilier med upp till fem procent syntetiska fibrer. Men vår förhoppning är att kunna acceptera upp till tio procent i framtiden, säger Kristina Elg Christoffersson.

NÄR TEXTILIERNA ANLÄNDER till fabriken genomgår de först en strimlingsprocess. Sedan separeras knappar, dragkedjor och andra plast- och metallaccessoarer. Därefter följer en sekvens av mekanisk och kemisk behandling för att avfärga, bleka och bryta ner materialet till ett slam. Sedan följer flera tvättsteg för att avlägsna järn och kisel.

– Slammet torkas sedan i stora maskiner för att framställa Circulose, en upplösningsmassa tillverkad av 100 procent återvunnen textil. Ark av circulose förpackas till sist i balar och återförs till textilproduktionens värdekedja som en biobaserad ersättning av samma höga kvalitet som jungfruliga material som bomull, olja och trä, säger Kristina Elg Christoffersson.

Även om mekanisk textil-till-textilåtervinning, som innebär manuell strimling av kläder och uppdelning av dem till fibrer, har funnits i århundraden, representerar Renewcell det första kommersiella användningsområdet av kemisk återvinning. Metoden möjliggör både en högre kvalitet på det återvunna materialet och en skalbar produktion.

MASSABRUKET HAR ETT avtal med den kinesiska viskostillverkaren Tangshan Sanyou Chemical Industries om 40 000 ton circulose per år. Det pågår även samtal med andra stora viskostillverkare som Birla i Indien och Kelheim Fibers i Tyskland.

Flera välkända modejättar har också valt att samarbeta med Renewcell. Bland annat Levi Strauss & Co, PVH som äger Tommy Hilfiger och Calvin Klein, samt Zara och H&M. Svenska H&M är också en tidig investerare och företagets näst största ägare.

Flera av företagen har också lanserat kollektioner som är tillverkade av circulose. Till exempel har Levi Strauss skapat nya versioner av sina ikoniska 501 jeans, där 40 procent av fibrerna kommer från Renewcell och de återstående 60 procenten utgörs av ekologisk bomull.

En av utmaningarna vi står inför är den väsentliga ledtiden för sjöfrakt från Kina till Sverige

Tricia Carey

FÖR NÄRVARANDE HAR Renewcell en tillverkningskapacitet på 120 000 ton per år, men företaget befinner sig i en expansiv fas med ambitiösa framtidsmål. Hittills har Renewcell tagit in cirka 2,19 miljarder kronor, dels genom riktade nyemissioner, dels genom lån.

– Vid vår börsintroduktion 2020 fastställde vi målet att uppnå en årlig produktion på 360 000 ton fram till 2030. Men mycket har utvecklats sedan dess och vår övertygelse om konceptet har förstärkts. Vi överväger nu att höja vårt mål till en årlig produktion av en miljon ton circulose fram till 2030, säger Tricia Carey.

UTÖVER SVERIGE SER Tricia Carey betydande möjligheter att etablera produktionsanläggningar i andra delar av världen. Majoriteten av Renewcells avfall importeras för närvarande från Asien, och över sju procent av alla cellulosa-baserade fibrer som tillverkas härstammar från Kina.

– En av de utmaningar vi står inför är den väsentliga ledtiden för sjöfrakt från Kina till Sverige, vilken tar två månader. Detta påverkar vår förmåga att expandera snabbt. Dessutom är vi starkt medvetna om vår klimatpåverkan och strävar efter att minimera den till det yttersta, vilket gör dessa faktorer till viktiga aspekter som vi noggrant undersöker, säger hon.

Vad anser du att Renewcells mer har för utmaningar?

– Vi står inför behovet av att utvidga till andra marknader. Medan vår primära inriktning har varit att göra modeindustrin cirkulär, har vi även ambitionen att expandera till non-woven och förpackningssektorn. Därmed skulle jag påstå att en utmaning är hur vi kan fortsätta att växa och expandera in i dessa olika marknader, säger Tricia Carey.

Vilka fördelar kan modeindustrin dra nytta av genom att använda circulose?

– Den primära och mest framträdande fördelen är möjligheten att realisera sina strategier inom cirkularitet. Genom att använda ett material som härstammar från 100 procent återvunnen textil kan de skapa och utveckla produkter som sedan kan genomgå återvinning om och om igen, säger hon.

Enligt EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, som presenterades av EU-kommissionen år 2022 och röstades igenom i parlamentet 1 juni i år, ska textilprodukter som lanseras på EU-marknaden senast år 2030 vara hållbara med lång livslängd och möjlighet till återvinning. Denna strategi omfattar över tjugo olika lagstiftningsåtgärder som inriktar sig på alla aspekter av textilbranschens produktion, konsumtion och avfallshantering.

NATURVÅRDSVERKET MENAR ATT den största miljö- och hälsopåverkan sker i produktionsledet, som står för närmare 80 procent av klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion. Därefter följer användningsfasen, som innefattar klimatavtrycket från att vi köper nya kläder till hur vi tvättar och torkar våra plagg.

”Att förlänga livslängden på redan producerade plagg är den enskilt viktigaste åtgärden för att uppnå en mer hållbar klädkonsumtion. Genom att fördubbla ett plaggs livslängd minskar klimatpåverkan med cirka 50 procent”, skriver myndigheten i en rapport.

Samtidigt framhåller Naturvårdsverket att återvinning inte är den enda lösningen.

”Vid återvinning från textil till ny textilfiber får man fram en fibermassa som sedan går tillbaka till produktionen där den måste bearbetas – spinnas och färgas – för att bli ett användbart tyg igen. Produktionen blir alltså densamma förutom råvaran. Därför innebär återvinningen bara en minskad klimatpåverkan med fem till tio procent”.

ENLIGT TRICIA CAREY, ger Renewcell företag möjligheten att vara i en position där de är förberedda på kommande lagstiftningar och därigenom få en konkurrensfördel. Hon påpekar att de potentiella kostnaderna för att inte vara hållbara kommer vara betydligt högre än de initiala investeringarna för cirkulär produktion.

– Inom modeindustrin är förväntningarna ofta mycket högt ställda. Kraven inkluderar begäran om 100 procent återvunnet material, spårbarhet, bevarad eller förbättrad kvalitet – allt inom deras befintliga leveranskedja och gärna till samma pris. För mig handlar mycket om att förmedla till dem att det vi erbjuder inte handlar om kortsiktig vinning. Det är viktigt att alla inser att vårt arbete måste vara inriktat på långsiktighet, säger hon.

MED ETT ANTAL enorma balar med insamlad redan använda textilier bakom sig påminner Tricia Carey om att även vi konsumenter spelar en avgörande roll i omställningen till en mer hållbar textilindustri.

– Det är ett mentalt tankeskifte som krävs hos oss alla.

Men även vi konsumenter spelar en avgörande roll i omställningen till en mer hållbar textilindustri, anser hon.

Under perioden 2015-2019 låg nettoinflödet, det vill säga skillnaden mellan import och export, av textilier i Sverige på cirka 13,5 kilo per person. Enligt färsk data från Naturvårdsverket har denna siffra nu ökat och uppgår nu till 15,2 kilo.