Reklamationsärende: Klimatfiaskoåret 2023

Årskrönika Jag vill reklamera år 2023. In i det sista hoppades jag på bättring men måste nu konstatera att det inte alls levt upp till förväntningarna. Det skriver Mattias Goldmann när han sammanfattar klimatåret i Miljö & Utveckling.

Reklamationsärende: Klimatfiaskoåret 2023
Mattias Goldmann.

Hej Allmänna Reklamationsnämnden!

Jag vill reklamera år 2023. In i det sista hoppades jag på bättring men måste nu konstatera att det inte alls levt upp till förväntningarna – det var till och med ett steg tillbaks jämfört med år 2022. Det är en allvarlig reklamation men jag är övertygad om att ni efter att ha gått igenom skälen jag anför kommer att ge mig rätt:

Klimatet: Ändras alltför snabbt. År 2023 blev inte bara det varmaste hittills uppmätta året, med de varmaste årstiderna, månaderna, veckorna och dagarna – och med effekterna i form av bränder och torka, skyfall, översvämming och stormar. Rekorden slogs dessutom med rekordstor marginal, långt bortom vad klimatforskarna angett skulle kunna hända så här pass tidigt i klimatkrisens tidevarv. Och vi tangerar redan 1.5-gradersmålet som vi ska hålla oss under, så att vi nu har en ny och skrämmande diskussion om hur ”overshoot” ska hållas så kort som möjligt. Det var inte alls vad vi lovade varann efter pandemin, då vi skulle ”build back better”, det här kan vi inte gå med på!

Klimatmötet: Lett av en oljedirektör. Ibland är verkligheten så absurd att den inte skulle vara trovädig som Hollywoodfilm, och så var det verkligen med årets globala klimatmöte COP28. Lett av direktören för Abu Dhabi National Oil Company, med planer på att öka produktionen som direkt strider mot Parisavtalet, och med förhandlingar om fossilgasleveranser på själva mötet. ADNOC, saudierna och ryssarna gör alla samma bedömning av COP28-skrivningarna om ”transition away from fossil fuels” – det rubbar inte expansionsplanerna.

USA: Trump kommer tillbaks. 2023 var året då alla rättegångarna mot Trump satte igång på allvar – och då det visade sig att han gynnas av dem. Lämna Parisavtalet, riva upp klimatpaketet Inflation Reduction Act (IRA), stryka klimatöverenskommelsen med Kina, lägga ner satsningar på sol och vind, starta upp mer kolkraft… ”Det är allvarligt på riktigt” som vår statsminister skulle säga – och den som ska hindra en bitter, hämndgirig, galen och farlig Trump är den snabbt åldrande Biden som borde ha lämnat stafettpinnen vidare under året som gick.

Ukrainakriget: Ryssland förlorar inte. Ukrainas våroffensiv skulle återta kontrollen över stora delar av landet. Ryssarna hade ingen stridsvilja, kaos internt, slut på vapen och deras ekonomi skulle ta stryk av sanktionerna. Dessutom skulle omvärlden få en ny drivkraft i att ersätta fossil energi.

Så har det inte blivit. Tyskland ersatte importerad gas med inhemsk kol, Storbritannien öppnade första kolgruvan på årtionden, EU-kommissionen slöt kontrakt för flytande fossilgas från arabstaterna och Indien och Kina frossade i billig rysk olja och gas. Sanktionerna mot Ryssland läcker så mycket så att den som köper fossil olja, gas eller kol måste räkna med att pengarna går till Putin – som under 2023 började gynnas av att omvärlden tröttnade på kriget och dessutom fick ett krig till på halsen.

EU: På paus. EU gick i början av året från klarhet till klarhet på klimatområdet, med alla beståndsdelarna i Fit for 55 för 2030. Sen slutade EU-kommissionär Timmermans, den främste arkitekten bakom hela paketet, och mot slutet av året blev tempotappet allt tydligare. I december klargjorde Belgiens premiärminister att de som EU-ordförandeland vill ”trycka in pausknappen” för nya klimat- och hållbarhetsinitiativ, och under hösten blev det allt klarare att EU-valet rentav kan leda till att vi backar bandet och river upp sånt som redan beslutats.

Sverige: Rekord i utsläppsökningar. Här hemma lade regeringen fram en budget som innebär de största utsläppsökningarna i modern tid, kanske någonsin (utsläppsberäkningar har inte funnits så länge så det går inte att veta säkert men jag kan inte komma på någon så stor utsläppsökning tidigare). Transportsektorns klimatpåverkan ökar med nästan 50 procent till 2026, jämfört med tidigare prognos, och klimatmålen för 2030 kan troligen endast nås genom att för mångmiljardbelopp köpa utsläppsrätter från Bulgarien eller Rumänien. Det är pengar som kunnat göra nytta i svensk omställning, gagna det gröna näringslivet, skapa nya exportaffärer, trygga våra framtida pensioner – detta får nu styret i Sofia eller Bukarest istället, på vår bekostnad.

Jag inser att det inte går att göra om 2023. Men ni dömer ju ofta att förseelser inte får upprepas; sker det igen, bestraffas man. Vi inser nog alla att det ser mörkt ut för år 2024 också. Klimatkrisen går att vända, men inte på ett år. COP29 sker i ännu en oljediktatur med intresse av att förhala omställningen. Det är 2024 som EU och USA går till val, enligt prognoserna med framgångar för de minst klimatengagerade. Minst till 2026 fortsätter Sveriges klimatpåverkan att öka, enligt regeringens egna prognoser.

Det är detta jag vill reklamera, att ett dåligt år närmast med automatik leder till ännu ett, och ännu ett. Vi vet att fönstret för att hejda klimatförändringarna och undvika de värsta scenarierna håller på att stängas. Men det har inte stängts än, ännu kan och ska vi påverka framtiden till det bättre. Och därför får vi aldrig, aldrig acceptera att ett dåligt år leder till nästa lika dåliga. Denna reklamation måste beviljas, rätten att bestämma över framtiden måste återtas.

Mattias Goldmann

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.