Regeringen följer klimatlagen – tar över Preemraffmålet

Det innebär att domstolen bland annat kommer hålla de muntliga förhandlingar som tidigare har planerats. Först när handläggningen är klar kommer regeringen att kunna ta ett slutligt beslut i ärendet.

Miljöbalken möjliggör

Det som möjliggör för regeringen att ta över målet är en bestämmelse i miljöbalkens 17 kapitel som säger att regeringen får förbehålla sig rätten att pröva verksamheter som kan vara av betydande omfattning för att uppnå miljöbalkens mål, till exempel målet att nå en hållbar utveckling. Regeringen menar att miljöbalken mål inkluderar en begränsning av klimatpåverkan.

Det är väldigt ovanligt att regeringen väljer att ta över ärenden på detta sätt, men det har hänt till exempel vid tillståndsprövningen av Öresundsbron. Oftast har regeringen valt att inte ta upp uppmärksammade ärenden bland annat kalkstensbrottet i Bunge och forskningsanläggningen ESS i Lund.

Regeringen måste följa klimatlagen

Regeringen uppger att det som ligger bakom deras beslut är kravet på att regeringen måste leva upp till klimatlagen och styra mot att minska Sveriges utsläpp. Klimatlagen, som infördes 2017, säger nämligen att regeringen har en skyldighet att bedriva ett arbete som minskar utsläppen av koldioxid.

Regeringen anser därför att den måste uppnå de mål som riksdagen har beslutat om. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin menar också att Preemraff kan påverka framtida politik eftersom en tillåtelse kommer leda till att framtida regeringar blir tvungna att arbeta för att minska utsläppen i andra sektorer.

Frågan kvarstår dock hur ett tillstånd förhåller sig till EU:s regler om utsläppsrätter. Enligt dessa regler får det nämligen inte ställas krav på koldioxidutsläpp för verksamheter som ingår i EU:s system om utsläppsrätter.

Strider mot EU:s bestämmelser

Till saken hör att EU:s bestämmelser har företräde framför svensk rätt. I denna fråga uppger Isabella Lövin att regeringens ståndpunkt är att en utökad verksamhet inte omfattas av systemet för utsläppsrätter innan den har fått tillåtelse. Hon menar att det som regeringen nu kommer pröva är själva tillåtligheten av den utökade verksamheten.

Tillståndet för Preemraffs verksamhet är således långt från avgjort. Eftersom frågan om utsläppsrätter kommer från EU-rätten är det möjligt att även EU-domstolen blir inblandad i processen genom ett så kallat förhandsavgörande, det vill säga en tolkning av hur EU:s lagar ska tillämpas. Detta återstår att se om det kommer bli aktuellt. Det som kommer hända härnäst är att MÖD håller huvudförhandling i början av nästa år.

Av: Björn Spejare, jurist och redaktör för JP Infonet

Läs mer om målet här:

Miljööverdomstolen tar upp Preemraffmålet

Domstolen dröjer med beslut om Preemraff