Inga produkter i varukorgen.
Regeringen får kritik för utsläppshandel
Bristande transparens, ineffektivt och otydliga besked. Så kan Riksrevisionens dom över regeringens inköp av utsläppskrediter sammanfattas.
I en färsk granskning skriver Riksrevisionen att det inte är tydligt hur stora utsläppsminskningar regeringen tänker försöka uppnå till 2020 med hjälp av flexibla mekanismer, CDM och JI. Det vill säga att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser genom att investera i projekt utomlands. Otydligheten bottnar i att regeringen inte fattat beslut om hur många krediter som ska köpas och när.
Flera frågetecken
Sveriges mål är att minska utsläppen med 20 miljoner ton till 2020, jämfört med 1990, varav en tredjedel ska komma från utsläppskrediter. Men det finns flera frågetecken kring målet och utsläppskrediternas roll i att uppnå det, menar Riksrevisionen.
– Varken riksdagen eller medborgarna har informerats om hur klimatmålet ska nås och vad det kommer att kosta. Regeringen bör klargöra hur många utsläppskrediter som behövs för att nå etappmålet till 2020, annars kan kostnaderna bli som lägst 670 miljoner och som högst hela 10 miljarder kronor, säger riksrevisor Claes Norgren.
Ökad transparens
Granskningen visar att utsläppsminskningar från projekt utomlands kan stanna på allt från 6,7 miljoner ton till 100 miljoner ton. För att medborgare ska få raka besked vill Riksrevisionen nu att regeringen beslutar om startår för 2020-målet, utsläppsminskningarnas takt och ett övre tak för antal utsläppskrediter som används för att nå målet. Därtill menar man att Energimyndigheten jobbar för ökad transparens på området.
