Rapport: Kapacitet finns för att cirkulera mer textil i Norden

Cirkulär ekonomi När EU:s avfallsdirektiv träder i kraft väntas textilmängderna som måste återanvändas eller återvinnas öka kraftigt. En ny rapport visar att Norden har kapacitet nog att möta de ökande volymerna, men att obalanser mellan länderna kräver ökat samarbete.

Rapport: Kapacitet finns för att cirkulera mer textil i Norden
Avfallssorteringsanläggning. Foto: Adobe Stock.

Efter två år släpper nu forskningsprojektet Satin, som syftar till att hitta cirkulära lösningar för textilindustrin, sin slutrapport. I rapporten Towards a sustainable circular system of textiles in the Nordic region konstateras bland annat EU:s avfallsdirektiv som träder i kraft den 1 januari 2025 kräver att alla medlemsländer måste samla in textilier separat från annat avfall. Detta innebär att textilvolymerna i återvinningen kommer att öka kraftigt, samtidigt som det blir allt svårare att hitta avsättning för återvunnen textil. 40 länder har till exempel redan stoppat import av begagnade kläder.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

En slutsats som dras i rapporten är därför att Norden måste bli bättre på att samla in textilier från konsumenter och hitta sätt för återvinning på en lokal marknad.

– Det finns stora utmaningar kopplat till just återvinning och det är i dagsläget svårt att få ekonomi i dessa flöden. För att kunna återvinna textilier behöver de sorteras efter fibertyp och ofta i färg, vilket är kostsamt och det saknas en organiserad insamling av textilier som inte kan återanvändas men förhoppningsvis skulle kunna återvinnas. Det positiva i sammanhanget är att det pågår flera initiativ inom området, inte minst i Norden, och många automatiserade sorterings- och återvinningsanläggningar är på gång, säger VTI-forskaren Linea Kjellsdotter Ivert, som är projektledare för Satin, i en kommentar.

Rapporten visar också resultaten från nio pilotstudier av olika insamlingslösningar där forskarna försökt förstå vilka för- och nackdelar de respektive insamlingslösningarna har.

– Det blev väldigt tydligt att det inte finns en bästa lösning utan insamlingsmetoder är olika lämpliga i olika kontexter. Vad som är generellt är att konsumenten har en otroligt viktig roll i insamlingssystemet. Idag krävs det en hel del av konsumenten och det är inte alltid tydligt hur man ska göra för att lämna ifrån sig sina begagnade textilier. Det måste vara lätt att göra rätt, säger Linea Kjellsdotter Ivert.

I rapporten slås det också fast att Norden har en tillräcklig kapacitet i automatiserad sortering och återvinning för att möta de ökande volymer som väntas när EU:s avfallsdirektiv träder i kraft. Dock pekas i rapporten ut att det finns undantag och att det kan bli problematiskt att hantera vissa syntetiska fibrer som genereras i Norden. Det konstateras också att det finns obalanser mellan de nordiska länderna, något som bäst kan hanteras genom ökat samarbete.

Projektet Satin har pågått sedan augusti 2020 och avslutas nu i december. Det har letts av VTI och haft som huvudsyfte att testa logistiklösningar kopplat till insamling och sortering av textilier.

I samband med rapportens publicering uppmärksammar VTI om de enorma mängder kläder och hemtextilier som slängs i Norden. Bara i Sverige konsumerar vi runt 14 kilo kläder och hemtextilier per år och person och slänger cirka 8 kilo textilier per person och år. Det vi slänger går direkt till förbränning trots att över hälften skulle kunna återanvändas eller återvinnas.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste