– Skillnaden är skiftet i fokus. Den tidigare regeringen var på väg att missa det långsiktiga målet och klara det kortsiktiga. Vi är på väg att missa det kortsiktiga och klara det långsiktiga. Det är den främsta skillnaden.
Rådets vice ordförande: Det kan Sverige vinna på att ta ledartröjan
Klimat Sverige kan vinna mycket på att ligga i framkant i klimatarbetet, men den politik som regeringen driver tar i stället kliv bakåt. Det säger Björn Sandén, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, i en intervju med Miljö & Utveckling. I höst menar han att det är det upp till bevis när regeringen ska presentera sin klimatpolitiska handlingsplan.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Så beskriver Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skillnaden mellan den dåvarande och nuvarande regeringens klimatpolitik.
Frågan ställdes under en pressträff på onsdagen efter att Klimatpolitiska rådet presenterat sin femte rapport, där de granskar regeringens klimatpolitik och ger rekommendationer för framtida arbete. Allt för att hjälpa Sverige att nå klimatmålen om netto nollutsläpp till 2045, samt etappmålen för 2030 och 2040.
”Varje utsläppston spelar roll”
Björn Sandén, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola, var på plats för att presentera rapporten. Han delar inte bilden av miljöministerns syn på skillnaden mellan den klimatpolitik som hennes regering driver, jämfört med den förra.
– Än så länge har jag inte sett några förslag på åtgärder som syftar till att minska utsläppen på lång sikt, säger han till Miljö & Utveckling efter att rapporten presenterats.
Samtidigt ser han det som problematisk att fokusera för mycket på det långsiktiga.
– Det är inte fel att tänka långsiktigt, men det finns också problem med det. Det handlar inte bara om att nå målet 2045 och vara glad med det. Det som verkligen är viktigt för klimatet är hela utsläppsbudgeten. Ökar vi utsläppen bygger vi upp en utsläppsskuld, så varje utsläppston spelar roll. Att säga att den förra regeringen inte gjorde långsiktiga satsningar är dessutom en för enkel slutsats, säger han.
Det är inte första gången som Klimatpolitiska rådet kritiserar Sverige klimatarbete. I alla tidigare fyra rapporter som släppts är rådets övergripande budskap att det går för långsamt.
Men jämfört med förra årets rapport, där rådet konstaterar att Sverige fått upp styrfarten i klimatarbetet, beskriver årets rapport att Sverige nu tappar styrfart.
– I förra rapporten säger vi utsläppen har minskat under en 20-årsperiod, att vi sedan 1990 minskat utsläppen med en tredjedel, men har två tredjedelar kvar. Men i år ökar utsläppen. Det är väldigt allvarligt och anmärkningsvärt, säger Björn Sandér.
Tufft världsläge ändrar förutsättningar
Samtidigt är det andra tider nu än då, konstaterar rådet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, skyhöga elpriser och inflation ändrar förutsättningarna. Men sättet den nuvarande regeringen valt att tackla det går inte ihop med den klimatlag som alla partier, förutom Sverigedemokraterna, skrivit under på.
– Genom att ändra i reduktionsplikten och sänka energiskatt på bensin och diesel gör man saker som direkt motverkar omställningen. Man minskar människors intresse att investera i elbilar, man minskar intresset att köra mindre. Det är rakt motverkande till vad vi vill uppnå. Vi är inte emot att man tar hand om de kortsiktiga prischockerna, men det finns andra sätt, säger Björn Sandén.
Vad kan det vara?
– Exempelvis att satsa på energieffektivisering, eller bostadsbidrag. Det är viktigt att komma ihåg att om vi inte klarar klimatomställningen klarar vi inte alla våra andra samhällsmål.
Miljöministern om ökade utsläpp: ”Olyckligt”.
Under Romina Pourmokhtaris pressträff medgav hon att regeringen delar bilden av att deras klimatpolitik leder till ökade utsläpp. ”Det är inget vi hymlar om”, sade hon.
– Den här regeringen har lagt fram en första stadsbudget efter en snabb förhandling där vi tar över Sverige i ett läge där ekonomin är väldigt svår, inflationen är skyhög och vi går in i en lågkonjunktur. Då är det unika förutsättningar man har att arbeta med, svarade hon.
På frågan om hur hon ser på att regeringen driver en politik som leder mot ökade utsläpp svarar hon:
– Det är väldigt olyckligt och därför är det viktigt att vi stänger det gapet. Hur vi ska göra det kommer vi att presentera i höst i vår klimatpolitiska handlingsplan. Klimatpolitiska rådets analyser kommer att vara en stor hjälp i arbetet med att ta fram den.
Såhär svarar Björn Sandén på miljöministerns kommentar:
– Det är intressant att hon håller med om vår analys om att deras politik leder till ökade utsläpp. Nu gäller det att åtgärda det.
Delade åsikter om elektrifieringens roll
Vidare lyfter Klimatpolitiska rådet i sin rapport att det ligger för stor fokus på elektrifieringen av samhället, och att man missar andra viktiga delar för att nå klimatmålen. Det är en bild som Romina Pourmokhtari inte delar.
– Jag delar inte den bilden, utan jag ser på elförsörjningen som helt avgörande för att klara av omställningen i övrigt. Det betyder inte att vi inte jobbar med frågor som rör havsmiljö, våtmarker, råvaruutvinning och många av de andra delarna. Men det stora fokuset är väldigt viktigt och det kommer vi att forsätta trycka på.
När Miljö & Utveckling bollar över miljöministerns kommentar till Björn Sandén svarar han:
– Det är nödvändigt men inte tillräckligt. Man kan inte bara luta sig mot elektrifieringen och tro att det löser allt.
Finns det något som den nya regeringen gör bättre än den förra?
– De satsar mer pengar på laddinfrastruktur. Det är bra, men räcker inte.
Nuvarande klimatpolitik skapar osäkerhet
Att Sverige driver en klimatpolitik som leder till ökade utsläpp är enligt Björn Sandén inte bara problematiskt för att det ökar utsläppen, utan även för att det skadar förtroendet för politiken.
– När man går in och ändrar i stora politiska ramverk, som det Klimatpolitiska ramverket i det här fallet, skapar man en osäkerhet och misstro för politiken. Säg att kemiindustrin ska investera stort i förnybara drivmedel. Då undrar de om de kan räkna hem det ekonomiskt. När man gör snabba förändringar, som den här regeringen gör, är risken att näringslivet inte vågar inte tänka framåt. Vid ett svårt världsläge som nu, måste politiken kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt. Det har EU lyckats göra, men inte Sverige, säger han.
Det för honom vidare till vilken betydelse rapporten har för näringslivet.
– Det vi ser är att näringslivet står och stampar, och vill ha tydligare riktlinjer. De vill att Sverige ska vara ett föregångsland, och ledare i klimatomställningen.
Vidare menar han att Sverige har mycket att vinna på att ta ledartröjan i klimatomställningen – och mycket att förlora genom att inte göra det.
Det kan Sverige vinna på omställningen
Vidare menar han att Sverige kan vinna mycket på att ta ledartröjan i omställningen.
– När världen ställer om kan Sverige som en industrination bli en vinnare om vi är tillräckligt på fötterna. Annars kommer investeringarna läggas någon annan stans. Det är inte bara Sverige som gör den här omställningen. Det är över 100 länder i världen, inklusive Kina och Indien, som tagit politiska mål om att bli klimatneutrala i mitten av seklet, säger Björn Sandén.
Om Sverige lyckas ligga i framkant – som Romina Pourmokthari (L) säger att Sverige redan gör och Björn Sandén säger att Sverige gör inom vissa områden, men långt ifrån alla – finns det enligt Björn Sandén stora möjligheter att påverka globalt.
– Som ett litet rikt industriland har vi möjlighet att utveckla lösningar som vi kan sprida vidare till resten av världen. Genom att vara ett bra föredöme visa hur välfärd och klimatomställning går hand i hand. Det är jätteviktigt, men tyvärr har vi nu tagit ett steg tillbaka, säger han.
I höst ska regeringen presentera sin klimatpolitiska handlingsplan, vilket är ett krav på varje regering att göra för den nya mandatperioden. Den ska regeringen följa och arbeta efter för att nå klimatmålen i det klimatpolitiska ramverk som alla partier, förutom Sverigedemokraterna, har skrivit under.