Avskiljning och lagring av koldioxid, CCS förutses bli en av de viktigaste åtgärderna för att möta klimathotet. Men tekniken har ännu inte prövats i full skala och de komplikationer och risker som den medför kan vara gravt underskattade, enligt en avhandling av Anders Hanssons avhandling vid Tema Teknik och social förändring.
FNs Klimatpanel anser att CCS har en stor potential. I olika scenarier står den för mellan 15 och 55 procent av minskningen av växthusgaserna fram till år 2100. EU lyfter också fram CCS och föreslår bland annat att den inkluderas i handeln med utsläppsrätter och att koldioxid, som avskiljs vid exempelvis energiproduktion och långtidslagras, ska räknas som att den aldrig har producerats. Därmed kan exempelvis kolkraft kunna likställas med förnybar energi.
Problemet, enligt avhandlingen är att koldioxidavskiljning och lagring är obeprövad.
Flera forskare som studerar CCS påpekar själva att deras modeller och scenarier i flera avseenden bygger på otillräckliga faktaunderlag, orealistiska antaganden och kraftiga förenklingar. De ekonomiska beräkningarna, som ofta är gjorda med ett hundraårsperspektiv, tar sällan hänsyn till externa och sociala kostnader, vilket betyder att kostnaderna kan vara kraftigt underskattade.
– I full skala finns denna teknik bara i föreställningsvärlden hos dem som nu utvecklar den, säger Anders Hansson. Det är överoptimistiskt att sätta så stor tilltro till den, med tanke på alla osäkerheter som förekommer i de vetenskapliga underlagen.