Lång intervju: Så blev Elin Bergman Sveriges ”Circular Queen”

ELIN BERGMAN ARBETAR inte med cirkulär ekonomi. Elin Bergman är cirkulär ekonomi. Det är åtminstone känslan som infinner sig efter att ha spenderat en fredagseftermiddag i hennes sällskap. När ämnet kommer på tal, vilket det gör mest hela tiden, är det som om hennes klarblåa ögon börjar lysa ännu klarare och hennes starka utstrålning stråla ännu starkare. Dessutom är hon vegetarian, tar tåget till Spanien – där hon precis spenderat fem veckor – och handlar i princip alla sina kläder på second hand. Om hon inte är inne på ett av sina ”köpfria år”.

KANSKE ÄR DET inte så konstigt att hon i folkmun kallas Sveriges cirkulära drottning, eller the Circular Economy Queen of Sweden. Namnet kommer från när hon var med i en podcast för några år sedan. Programledaren, miljöpartisten och den före detta riksdagsledamoten Lorentz Tovatt, gav henne titeln när han skulle introducera henne. Efter det har det fastnat.

– Först var det ett skämt. Jag brukade använda det för att skoja till det. Men sedan började andra använda det och så har det levt kvar. Nu känner jag mig stolt. Det kanske är det finaste någon kan kallas, säger hon.

Utöver att vara en cirkulär drottning är Elin Bergman chef för det cirkulära nätverket Cradlenet, och medgrundare till den Nordiska samverkansplattformen Nordic Circular Hotspot. Där arbetar hon efter ett mål: Att accelerera den cirkulära omställningen.

– Cirkulär ekonomi är så sjukt självklart. Det genererar jobb, sparar pengar och är bra för klimatet och miljön. Jag kan fortfarande bli arg och frustrerad över att det går så fruktansvärt långsamt. Att vi fortfarande har en förbränningsekonomi i Sverige som vi bygger hela vår infrastruktur kring, säger hon.

MEN DET FANNS en tid då Elin Bergman levde långt ifrån de cirkulära principer hon har idag. Men vi återkommer till det senare.

Just idag, den här fredagseftermiddagen i början av mars, befinner hon sig i ett flyttkaos. Mitt i livet, i en liten röd gillestuga på hennes systers gård i Segersäng söder om Stockholm. Hon har nyligen separerat och systerns ställe är en form av mellanlandning innan hon flyttar närmare centrum.

Som skrivbord har hon en ranglig strykbräda och på bara några kvadratmeter har hon samlat i princip allt hon äger, utöver möbler. Tack vare alla köpfria år är det inte är särskilt mycket. Hon erbjuder en stol och sätter sig själv på sängen, drar upp benen under kroppen och börjar berätta.

– Det började nog redan med modersmjölken, inleder hon.

ELIN BERGMAN VÄXTE upp söder om Stockholm, först på Södermalm och senare som villabarn i Enskededalen. Hon föddes 1977, några år efter Världsnaturfonden WWF i Sverige grundades. Miljöengagemanget fick hon från sin mamma, Marianne Bergman, som brukade dra med henne i barnvagn i ”nej-till-kärnkraft”-tåg, alltid hejade på naturfolket och ursprungsbefolkningen i filmer och blev tidig medlem i olika miljöorganisationer, som WWF och Greenpeace.

Hon visar upp ett fotografi från när hon och hennes syster bara var några år gammal. Bilden är tagen på Skansenfärjan och bredvid henne sitter hennes mamma med ett WWF-märke på högra jackärmen. Elin Bergman kollar in i kameran.

– Mamma var nog en av de första som bar ett sådant där WWF-märke. Hon har påverkat mig väldigt mycket, säger Elin Bergman.

Men det är inte bara genom att skandera i demonstrationståg som Elin Bergmans mamma stått upp för klimatet och miljön. När Elin Bergman var i 12-årsåldern arbetade hennes mamma på revisionsföretaget KPMG. Samtidigt började diskussionerna om hur blekt papper skadade miljön figurera i media.

I samband med det startade Elin Bergmans mamma en intern kampanj om att gå över till oblekt papper. Kampanjen växte och KPMG valde till slut att byta det bleka papperet mot oblekt.

– Det var inte bara det svenska kontoret, utan hela KMPG globalt bytte till oblekt papper. Allt på grund av min mamma. Det fick mig att tidigt förstå att det också går att förändra saker inifrån, säger Elin Bergman.

Hennes mammas miljöengagemang smittade alltså av sig på Elin Bergman, som under tonåren deltog i olika klimatdemonstrationer och tjatade på sina vänner att ”sluta slänga fimpar på marken”.

MEN UNDER UNIVERSITETSTIDEN bleknade den sidan av henne. Hon deltog visserligen fortfarande i klimatdemonstrationer, men hennes intresse för film och dataspel började ta upp en allt större plats i hennes liv.

– Jag hade mycket engagemang, men hade lite svårt att veta var jag skulle rikta det. Jag älskar film och dataspel och deltog i olika festivaler. Det trängde undan miljöengagemanget lite, säger hon.

Det är svårt att fortsätta lyssna, utan att fånga upp bollen att Elin Bergman inte bara är en cirkulär Queen, utan också en filmfantast och gamer.

Vad spelar du?

– Äventyrsspel, alla dagar i veckan. Jag är väldigt storydriven. Last of us, Tomb Raider, World of warcraft. Jag är ju vegetarian, så jag försöker att inte döda några djur.

Hur lyckas du med det?

– Det kan vara svårt i vissa spel som går ut på att döda allt man ser, så där får man göra några undantag.

Finns det någon koppling till cirkulär ekonomi och dataspel och filmer?

– Faktiskt. Ju mer upplevelser man konsumerar i stället för prylar desto bättre är det för planeten, säger hon.

Elin Bergman går fram till sin dator på den rangliga strykbrädan och börjar bläddra bland bilder från sitt tidigare liv. Efter ett tag sveper fotografier från tiden efter universitetet förbi. Den tid som hon idag beskriver som ”den största skammen i hennes liv”.

– Det började med att jag tackade ja till ett jobberbjudande inom dataspelsbranschen, säger hon.

Arbetet var inom PR och kommunikation och gick ut på att marknadsföra dataspel på olika platser i världen. Elin Bergman måste ha briljerat, för efter bara ett år blev hon headhuntad till att arbeta som promotion manager, eller marknadsföringsansvarig, på filmbolaget 20th Century Fox.

– Det blev en jättestor kris i livet när jag fick det erbjudandet. För på universitetet hade jag innan skrivit jättearga uppsatser om ondskefulla mediekonglomerat. Då var Fox det absolut värsta, säger Elin Bergman.

Men efter att ha velat fram och tillbaka, beslutade sig Elin Bergman för att tacka ja.

– Som försvar tänkte jag att det alltid går att förändra saker inifrån, som mamma gjorde, säger hon.

Men riktigt så blev det inte.

ELIN BERGMANS ARBETSUPPGIFTER gick ut på att göra Fox filmer så stora som möjligt. Det gjorde hon genom att bland annat skapa Ice Age-måltider på McDonalds och sälja Samsungmobiler med X-Men tema. Dessutom tog hon med jämna mellanrum flyget över dagen till städer som Paris, London och Berlin. Samtidigt som hon tyckte att arbetet i sig var spännande – hon fick hänga med Hollywood-kändisar och göra galapremiärer – gnagde samvetet i henne.

– Det är kanske den största skammen i mitt liv. Just det här med att sälja så mycket som möjligt, och att marknadsföra det mot barn. Nu i efterhand känns det riktigt illa, säger Elin Bergman.

Vändpunkten kom år 2006, då filmen An Inconvinient Truth med Al Gore lanserades. Filmen beskriver alvaret i klimatkrisen och för Elin Bergman blev det en påminnelse om vad som är viktigt.

– Det var den filmen som skakade om hela världen, redan 10 år innan Greta. Jag minns att jag såg den och tänkte ”vad sjuttsingen håller jag på med”, säger hon.

NÄR FOX I anslutning till filmen lanserade en klimatkampanj med titeln ”Make a cool change” och sedan skickade ut plastmuggar till alla som deltagit fick det bägaren att rinna över för Elin Bergman.

– Då tänkte jag att de inte har fattat ett skit. De skickar alltså ut oljeprodukter för en kampanj som syftar till att skapa en friskare planet, individuellt dessutom. De är ju helt dumma i huvudet.

Där och då sade Elin Bergman hejdå till spel – och filmvärlden och hej – eller hej igen – till hållbarhetsvärlden. Först på Stockholms Stadsmission, sedan på mindre hållbarhetskonsultbolag. Därefter har hon klättrat sig uppåt.

Men det skulle dröja ytterligare några år innan hon kom i kontakt med det som idag ligger henne varmast om hjärtat.

ELIN BERGMAN HAR lämnat den lilla röda gillestugan och sätter sig i bilen, på väg mot det som hon beskriver som ”hennes plats”; nämligen havet. Sedan barndomen har hon haft en förkärlek för att segla och mellan 2016–2017 seglade hon från Sverige till Karibien och tillbaka.

Och det var genom seglingen som Elin Bergman kom i kontakt med cirkulär ekonomi. Året var 2014 och Ellen McArthur – som har gjort sig känd för att ha slagit rekord i ensamsegling jorden runt och är den person som först myntade begreppet cirkulär ekonomi – var på plats i Sverige för att föreläsa om ämnet.

– Jag gick dit för att jag såg upp till henne som seglare. Att hon skulle prata om just cirkulär ekonomi brydde jag mig inte så mycket om. Då visste jag knappt vad det var, säger Elin Bergman.

Men när Ellen McArthur började jämföra sin segelbåt med planeten, var det som en helt ny värld öppnade upp sig för Elin Bergman.

– För mig var det en aha-upplevelse. Om vi inte hushåller med de knappa resurser som vi har på båten, så som vatten, mat och energi, kommer vi inte komma fram utan svälter eller törstar ihjäl. Det är samma sak med vår planet, säger Elin Bergman.

Sedan den dagen för snart tio år sedan har Elin Bergman kämpat för att ställa om samhället mot att bli cirkulärt.

– Jag älskar miljörörelsen på många sätt, men där handlar det mycket om att sluta. Att sluta släppa ut koldioxid, och att sluta producera. Cirkulär ekonomi har inte den storyn, utan det handlar om att göra mer men med mindre resurser. I en cirkulär ekonomi kommer du fortsatta att tjäna pengar på det du gör samtidigt som du räddar planeten, säger Elin Bergman.

Hur ser diskussionerna om cirkulär ekonomi ut idag, jämfört med för nio år sedan?

– De första fem åren hände det nästan ingenting. Det gick varken framåt eller bakåt. Men därefter började det att svänga. Jag minns att jag var i Almedalen och blev sop-Elin med hela svenska folket, då jag var den enda där som pratade om att inte bränna så mycket. När jag blev inbjuden att tala av de stora energibolagen kände jag att nu håller det på att hända något, säger hon.

Hur var det att kämpa för något som inte alla var med på?

– Under de fem år som det inte hände något så var det lite som en religion, där man känner att man har fattat något som ingen annan har fattat än. Men jag är en obotlig optimist, och nu är det ett otroligt tryck i frågan, säger hon.

Men även om cirkulär ekonomi idag har seglat upp på agendan inom hållbarhetsvärlden, påpekar Elin Bergman att det endast är 17 procent av svenska folket som vet vad cirkulär ekonomi är.

– Nu är den stora frågan hur man når alla de andra i kyrkan. I det arbetet kommer faktiskt min kommunikationsbakgrund väldigt bra till användning. Många är bra på att jobba med cirkulär ekonomi, men är dåliga på att kommunicera det, säger hon och knäpper av sig bilbältet.

DET HAR GÅTT ungefär 20 minuter och bilen är framme i Nynäshamn, en plats som Elin Bergman har varit på många gånger. Det är minusgrader ute. Tjocka moln skymmer solen och Elin Bergman drar upp dragkedjan på sin gula tjocka täckjacka och går ut på bryggan.

SAMTALET LEDER ÅTER in på hur cirkulär ekonomi gick från att vara något som bara Elin Bergman och några andra få andra visste om, till att bli ett idag högaktuellt ämne.

– Det var mycket tack vare EU som det svängde. När de kom med sin gröna giv, och cirkulära actionplan, började diskussionerna låta helt annorlunda.

Som svar på EU:s arbete började det också hända saker från svenskt håll. Det stora skiftet kom 2018 då den förra regeringen tillsatte Delegationen för cirkulär ekonomi.

– För oss som kämpat länge med de här frågorna var det ett Halleluja Moment. Allt tack vare EU, som jag skulle säga idag är världens största och starkaste miljöorganisation, säger Elin Bergman.

NÄR DEN NUVARANDE regeringens arbete med cirkulär ekonomi och hållbarhet kommer på tal drar Elin Bergman en djup suck.

– Den nya regeringen har avvecklat allt känns det som, säger hon.

Men i samma mening tillägger hon att hennes bild blev något ljusare när hon för bara några dagar sedan hörde Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokthari (L) tala inför EU:s beslutsfattare om cirkulär ekonomi.

– Även om hon till viss del tog på sig äran för saker som andra initierat, så var det lite hoppingivande att hon adresserar cirkulär ekonomi och säger att det är ett viktigt fokus under det svenska EU-ordförandeskapet, säger Elin Bergman.

Samtidigt är det bara på EU-nivå som Elin Bergman har hört något från regeringen om cirkulär ekonomi. På Sverige-nivå möts ämnet fortfarande med tystnad.

Tror du att det kommer en dag då cirkulär ekonomi är normen?

– Ja, absolut. Eller så här… Det finns inget alternativ om vi ska klara de uppsatta klimatmålen. Finland har antagit ett mål om att deras ekonomi ska baseras på cirkulära principer till 2035. Det behöver Sveriges regering också göra, säger hon.

Elin Bergman har lämnat bryggan i Nynäshamn och är på väg tillbaka mot bilen. De tjocka molnen har glesnat och solen värmer lite.

– Det som är fint med cirkulär ekonomi är att det inte baseras på mängden saker du ska köpa, utan vad vi som människor har för behov, säger Elin Bergman och sätter sig i bilen.

– Det är det som är härligt med den unga Greta-generationen. De tycker att det är ganska jobbigt med allt ägande. Sedan finns det såklart den andra, influencer-generationen, som vill åka privatjet, ha det senaste sminket och de trendigaste prylarna och kläderna. Frågan är bara vilka som är lyckligast. De som inte har något att leva för utöver prylar, eller de som har ett syfte med sitt liv.

Hur var det för dig?

– När jag bytte bransch kände jag att jag fick ett högre syfte med mitt liv, och blev därmed lyckligare. Nu hoppas jag bara att resten av världen ska förstå det, så kommer livet att bli ännu lättare att leva.