Inga produkter i varukorgen.
Plastplanen: Så svarar regeringen och Naturvårdsverket på kritiken
Politik
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, lyfter frågetecken i den nationella handlingsplanen för plast. Miljö & Utveckling har passat frågorna vidare till Naturvårdsverket och regeringen.
Plaståtervinningen behöver öka och utsorteringen förbättras. Foto: Stockadobe
Differentierade avgifter vid förpackningsinsamling finns redan – men utreds också av Naturvårdsverket. Och återvunnen plast ska kunna användas i livsmedelsförpackningar – hur ska det gå till och var ska materialet komma ifrån? Det är två frågor som den nya handlingsplanen för plast för med sig. Miljö & Utveckling har ställt frågorna till Naturvårdsverket och regeringen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Vissa förpackningar har redan en högre avgift
Enligt den nya handlingsplanen för plast ska avgifterna differentieras. Det innebär att en förpackning som går att återvinna får en lägre avgift än en förpackning som är svår att återvinna, till exempel en svart förpackning eller en förpackning med stort tryck utanpå.
Men Sverige har redan differentierade taxor. Miljö & Utveckling kontaktar därför Naturvårdsverket som förklarar hur det kommer sig att differentierade taxor trots det undersöks av myndigheten. Det handlar om att uppfylla EU-krav, närmare bestämt EU:s avfallsdirektiv.
Vet ej om nuvarande system kommer att ändras
Kriterierna i Sverige ska beslutas av Naturvårdsverket, som räknar med att ha dem klara under året. Anders Hallberg är projektledare.
– Eftersom det i Sverige i nuläget finns en differentiering så är den något att bygga vidare på eller utgå ifrån och dra nytta utav, självklart. Vi börjar ju inte från noll. Vi har mycket dialog med insamlingssystemen, säger han.
Han kan inte svara på om dagens differentiering kommer att förändras, eller i så fall hur. Men Sveriges ambitionsnivå är högre än att bara uppfylla avfallsdirektivets krav.
– VI har ju ambitionen att producentansvaren ska ge miljönytta i form av att stärka den cirkulära ekonomin, som inte enbart är kopplat till specifika EU-krav, säger Anders Hallberg.
Pekar på EU
Andra frågetecken gäller mängden återvunnen plast i förpackningar. Här har Miljö & Utveckling fått ett skriftligt svar från regeringen, som hänvisar till EU-direktiv. Det är förpackningsdirektivet som ska se till att de förpackningar som säljs också går att återvinna, och enligt Miljödepartementet driver regeringen på i den här frågan.
Även när det gäller material som kommer i kontakt med livsmedel menar regeringen att det största jobbet görs i EU. Det pågår för närvarande EU-förhandlingar om specialregler för återvunnen plast, skriver Miljödepartementet, och tillägger att förordningen som reglerar detta ska ses över under de kommande åren.
Frågetecken återstår att räta ut
Utökade pantsystem, som skulle kunna vara en väg framåt mot renare materialflöden, nämns inte. Det gör däremot mer fokus på avgifter för förpackningsåtervinning. Det återstår med andra ord att se hur frågan om återvunnet material i livsmedelsförpackningar ska kunna lösas till 2030.
