Plast är vardagsmat för människor

Dricksvatten kan vara den dominerande källan till de mikroplaster som människor får i sig, enligt en studie från det australiensiska universitetet i Newcastle. Studien publiceras och är beställd av Världsnaturfonden WWF. Underlaget går dock inte att granska, eftersom den vetenskapliga artikel som studien baseras på ännu inte är accepterad av någon vetenskaplig tidskrift och därför inte publicerad.

En liknande studie från University of Victoria, Kanada, bekräftar dock höga halter av mikroplast i dricksvatten. Halterna varierar mycket, men pekar mot att flaskvatten är det som innehåller mest mikroplast.

För kranvatten är halterna lägre. Men för just kranvatten har har de kanadensiska forskarna endast en enda studie av mikroplast som underlag.

Luft värre

Anders Finnson, Svenskt Vatten, kommenterar studierna:

– Det har dykt upp några studier under de senaste två till tre åren. 2017 startade flera undersökningar, bland annat i Norge. Vi tror att resultaten från den norska studien kan stämma väl med förhållandena i Sverige. Det handlar förstås inte bara om vattenverk i fjällvärlden utan även i tätbefolkade områden. Resultaten visar att det finns mikroplaster men att nivåerna är noll eller nära noll vid de 24 norska vattenverk som granskades.

Anders Finnson påpekar också att studien som WWF lanserat lyfter fram mikroplast i vatten som den viktigaste mikroplastkällan för människor, medan forskning från Göteborgs universitet pekar i en annan riktning vad gäller påverkan på hälsa:

– Jag tycker att det är märkligt att de inte lyfter fram mikroplaster i inomhusluften som en viktig källa. De få mikroplaster man dricker samlas i tarmen och åker ut igen och innebär ingen hälsorisk enligt Livsmedelsverket och Norska Folkehelseinstituttet, säger Anders Finnson.

Följer av mikroplaster i lungorna

Enligt studien från WWF är det fortfarande osäkert hur och om mikroplaster påverkar människors hälsa. När det gäller direkta hälsoeffekter av mikroplast finns studier som visar på lätta luftvägsinflammationer som en följd av partiklarna. Plastpartiklar kan föra med sig föroreningar från luften, och även innehålla kemikalier som är hälsovådliga. Inom det här området behövs mycket mer forskning innan man kan säga något med säkerhet.

Att läget är oklart vad gäller risken med plast, är också visat av forskare från Göteborgs universitet. År 2018 publicerades en studie om rapporteringen kring mikroplaster och hälsa, där forskarna skriver att det verkar finnas en trend för förhastade slutsatser när det gäller mikroplast i mat. Den forskning som finns inom området handlar om mikroplaster i olika miljöer, organismer och produkter men är inte gjord som underlag att utvärdera hälsorisker för människor.

Får i oss plast dagligen

Metta Wiese, plastexpert hos WWF, menar att det viktiga är att visa hur den stora mängden plast i ekosystemet till slut även påverkar till oss själva.

– Med den här analysen vill vi uppmärksamma att vi dagligen utsätts och får i oss mikroplaster. Det är svårt att idag veta vilka långsiktiga hälsorisker det medför då det behövs ytterligare forskning inom detta område. Men plast är inte något som vi naturligt har i kroppen, därför är detta oroande siffror, säger hon.

Läs mer: Polarbröds nya hållbarhetschef: Hedrande och lite pirrigt