Pilotprojekt öppnade dörrarna för innovativ vattenrening

Sustaintech Swedish Hydro Solutions, som arbetar med vattenrening av dag- och länsvatten från bygg- och anläggningsprojekt, tog sig an utmaningen att introducera ny miljöteknik i en konservativ bransch. Nu tar företaget sikte på Europa.

Pilotprojekt öppnade dörrarna för innovativ vattenrening
Oskar von Krusenstierna testar vattenkvaliteten i en av sedimentationstankarna vid Peabs entreprenad i Kållered. Foto: Kasper Dudzik

Vid bygg- och anläggningsarbeten uppstår överskottsvatten som behöver avledas från arbetsområdet. Det här överskottsvattnet kallas för länsvatten och består av en blandning av olika vatten, exempelvis regnvatten som rinner ned i schakter eller inträngande grundvatten och processvatten i samband med schaktning och sprängning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Vattnet plockar upp lerpartiklar, och länsvatten från ett bygge ser mer eller mindre ut som O’Boy, förklarar Anders Lindqvist, marknadschef på Swedish Hydro Solutions och en av företagens grundare.

Partiklarna påverkar miljön – därför behövs vattenrening

Lerpartiklarna i vattnet har en mekanisk påverkan och om det släpps ut med dagvattnet och hamnar i sjöar och vattendrag påverkar partiklarna miljön.

2012 jobbade Anders Lindqvist, utbildad kvartärgeolog, som miljökonsult med inriktning på miljö- och markfrågor kopplade till stora infrastrukturprojekt. I uppdragen fanns uppgiften att hantera frågan om EU:s ramdirektiv för vatten och att förhandla om kraven med tillsynsmyndigheter.

– Direktivet kan upplevas lite luddigt och för ett enskilt byggprojekt är det svårt att veta om det orsakar försämring eller inte och hur de ska hantera det utgående processvattnet. Jag upplevde också att det var svårt att hitta bra lösningar på vattenhanteringen när kraven från tillsynsmyndigheterna blev hårdare.

Hittade lösningen på andra sidan Atlanten

Lösningen fanns i USA, visade det sig.

Jakob Sjöberg, som Anders Lindqvist kände sedan studietiden, jobbade då i Seattle med att rena vatten från bygg- och anläggningsprojekt. När de nu träffades igen började de prata jobb och diskuterade närmare kring frågan hur bygg- och anläggningsvatten renas i USA.

Kanske har de stränga kraven i den federala lagstiftningen Clean Water Act drivit på tekniken och tvingat branschen i USA att arbeta med frågan på ett annat sätt. Amerikanen John Macpherson hade flera år tidigare kommit på ett sätt att rena stora volymer processvatten. Metoden, som använder ett ämne som finns i krabbskal, var numera väl beprövad i USA.

Vad är det för ämne?

Fakta

Swedish Hydro Solutions

Säte: Alingsås

Grundare: Anders Lindqvist och Jakob Sjöberg (2015)

Antal anställda: 15

Produkter: Mobil vattenrening för bygg- och anläggningsindustrin.

Omsättning: 26 miljoner kronor år 2021.

Mål: 40 miljoner i omsättning i år.

– Det heter kitosan. Det används bland annat som stärkelse i livsmedel, som blodstoppare i sjukvården, som bantningsmedel med mera. Det är dessutom ett bra flockningsmedel och det är därför det fungerar fint till att rena vatten. Det är biologiskt nedbrytbart och mycket säkert för såväl miljön som för de som jobbar med det.

Hur fungerar tekniken med kitosan?

Anders Lindqvist. Foto: Jenny Leyman

– En lerpartikel är som en liten flaga, knappt synlig i mikroskåp. Den har en ytladdning som är negativ, vilket gör att lerpartiklar skjuts ifrån varandra. I en vattenmassa med lerpartiklar är det därför kaos och lerpartiklarna sedimenterar först efter väldigt lång tid. Kitosan är en lång, plusladdad molekyl, vilket gör att lerpartiklarna dras till den och fastnar där. Så när man tillsätter kitosan bildas klumpar av lerpartiklarna som sedan kan sjunka till botten, och kvar blir ett klart fint vatten som kan släppas ut igen. Processen kallas för kemisk flockning och är i sig är inget nytt, utan har till exempel används i vintillverkning sedan flera tusen år för att få bort partiklar ur vinet.

Hur gick ni vidare efter samtalet?

– Både Jakob och jag insåg att här fanns en fantastisk möjlighet som vi måste ta till vara på. Jag åkte till USA för att lära mig mera. Kort sagt kom vi fram till ett metoden var fantastisk, men för dyr och komplicerad för den europeiska marknaden. Jakob Sjöberg, John Macpherson och jag vidareutvecklade metoden, som vi senare tog patent på och 2015 sa jag upp mig och Jakob och jag startade tillsammans företaget Swedish Hydro Solutions.

Hur skiljer sig ert patent från metoden som används i USA?

– Det är en vidareutveckling av tekniken och skillnaden ligger i tekniken för att dosera kitosan. I dag har vi patent i Sverige, Norge, Storbritannien och ytterligare fem EU-länder.

Hur var starten för Swedish Hydro Solutions?

– Vi sökte, och fick bidrag från bland annat Vinnova och Almi och vi fick även ett EU-projekt, vilket var till stor hjälp för oss. Den stora utmaningen var att vi skulle introducera ny teknik i en konservativ bransch. Vi bearbetade branschen och de stora entreprenörerna, men det var svårt att få någon att nappa eftersom de ville ha referenser från Sverige. Vi hade massor av referenser från USA, och visste att det fungerar bra, men det var inget värt eftersom det inte var testat i Sverige. Det var ingen räkmacka att gå från ett powerpoint-företag till att få ut idén i verkligheten.

Det låter som moment 22. Hur knäckte ni den nöten?

– I våra diskussioner med Trafikverket lyckades vi till slut få till ett pilotprojekt: 2016 fick vi testa vår metod under ett förarbete till Västlänken.

Hur gick det?

Fakta

The Clean Water Act

När Clean Water Act infördes i USA på 1970-talet innebar det hårda restriktioner för hur byggbranschen och industrin skulle sköta sin vattenhantering. I de nordvästra delstaterna, framför allt i Washington och Oregon, hade byggentreprenörer svårt att nå miljökraven för utsläpp av dag- och schaktvatten från byggplatser.

I praktiken fick detta konsekvensen att markentreprenader fick stänga under de regniga vintermånaderna, vilket är fem månader – från november till mars.

På grund av den svåra situationen skickade byggbranschen ut ett rop på hjälp till miljö- och vattenkunniga runt om i USA. John Macpherson har jobbat och utvecklat vattenreningsteknik sedan 1970-talet och var en av de vattenexperter som antog utmaningen från byggbranschen. Under 1990-talet jobbade han med att utveckla vattenreningstekniken och hittade till slut lösningen – kitosan.

Källa: Swedish Hydro Solutions

– Det slog till och med våra egna förväntningar. Efter det fick vi fler uppdrag i Västlänken och med en så stor spelare som Trafikverket bakom oss så öppnades flera dörrar. Bland annat fick vi direkt förfrågningar från andra entreprenörer i Västlänken, det var så många att vi var tvungna att säga nej till några. Sedan fick vi arbeta i flera stora projekt i Stockholm som Förbifarten och tunnelbaneutbyggnaden.

Vad har ni satt upp för mål för de närmaste fem åren?

– Vi har fått många förfrågningar från Norge och Danmark och vi siktar på att ha något projekt i gång där under det här året. Många stora entreprenörer som vi jobbat med i Sverige finns även i Norge, så vi har kontaktvägar där. Norge, med sina enorma satsningar på infrastruktur, är väldigt intressant för oss. Vi har också börjat bearbeta marknaden i Tyskland och Storbritannien, och hoppas vara i gång där inom fem år. Målet är också att omsätta cirka 120 miljoner kronor om fem år.

Vad har ni för mål på tio års sikt?

– Vi ska ha vuxit på marknaden för vattenrening inom miljöskydd och särskilt riktat mot industriellt dagvatten, men vi ser i nuläget även stora möjligheter och behov av effektiv vattenrening inom katastrof- och krisområden. Det är ett område som vi gärna vill utveckla. Det kan handla om att skicka ut mobila system för dricksvattenrening där det behövs som mest, till exempel vid jordbävningar och andra naturkatastrofer. I dag har vi kunskapen om själva tekniken, men den färdiga produkten återstår fortfarande att utveckla.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste