PFAS-drabbade kommunen Ängelholm: “Vi kommer ingenstans”

Kemikalier PFAS-drabbade Ängelholms kommun har i flera år fört diskussioner med Försvarsmakten om ansvarsfrågan. Nu har kommunen fått nog, och vill tillsammans med andra kommuner samverka för att lyfta PFAS-frågan till högsta politiska nivå.

PFAS-drabbade kommunen Ängelholm: “Vi kommer ingenstans”
Robin Holmberg, (M), ordförande för kommunstyrelsen i Ängelholm. Foto: Ängelholms kommun

I början av december förra året samlade Ängelholms kommun representanter från fem andra kommuner för en nationell träff om PFAS. Kommunerna som deltog var Ljungby, Norrköping, Ronneby, Östersund, Östra Göinge och så klart, Ängelholm. Under mötet fick varje representant ge en lägesbild över de PFAS-föroreningar som finns i kommunen och vilka kontakter man haft kring ärendet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Vi ville undersöka om det fanns fler kommuner som känner och upplever samma sak. Vi ville också i ett nästa skede försöka gå ihop och gemensamt sätta press på Försvarsmakten och regeringen att agera i de här frågorna, säger Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm.

”Vi kommer ingenstans”

I Ängelholm har Försvarsmakten själva pekat ut flygflottiljen, som ett misstänkt område för PFAS-förorening. Enligt Myndighetens uppgifter har sex utredningar genomförts i området. Den senaste, en ansvarsutredning, avslutades 2021.

– Vi har fört diskussioner med Försvarsmakten under lång tid, och det har gjorts utredningar med provtagningar. Men vi känner nu, efter ganska många år, att vi kommer ingenstans. Man vill fortsätta utreda och kartlägga samtidigt som det pågår ett ständigt utsläpp av de här ämnena i våra vattendrag, säger Robin Holmberg.

Försvarsmakten: “Det kan kännas lite orättvist”

Malin Höök, hållbarhetsstrateg, Försvarsmakten.
Foto: Försvarsmakten

Försvarsmakten förstår den frustration som kommunerna känner, men anser att de måste prioritera de mest akuta områdena.

– När vi tittar på var det är mest akut eller mest angeläget att sätta in åtgärder så behöver vi titta på hela Sverige, medan en kommun eller region kan titta på ett mer avgränsat område. Jag förstår om det känns orättvist om man är en kommun som vill göra saker men där vi säger att det inte går att prioritera det just nu, förklarar Malin Höök, hållbarhetsstrateg på Försvarsmakten.

”Förstå upplevelsen av att vi inte gör någonting”

Håkan Johansson är tillförordnad hållbarhetschef på Försvarsmakten och uppger att myndigheten för närvarande bedriver ett aktivt arbete i alla kommuner som deltagit i mötet. Enligt honom har försvaret vidtagit flera åtgärder till exempel dragit en ny ledning för dricksvatten, fortsatta utredningar och vid behov upprättar kontrollprogram. Men generellt söker myndigheten efter nya metoder för efterbehandling. Detta görs bland annat genom ett samarbetsprojekt med RISE.

Håkan Johansson, T.f. hållbarhetschef på Försvarsmakten.
Foto: Försvarsmakten

– I många av utredningarna har man kommit väldigt långt, och kanske är man till och med klara så att nästa steg är utredning för val av åtgärdsmetod. När det då kommer till rening och sanering blir det svårt med tanke på att det inte finns några validerade metoder. Där kan jag verkligen förstå upplevelsen av att vi inte gör någonting, säger Håkan Johansson.

Är det inte bättre att göra någonting än ingenting?

– Gör man någonting som inte är helt rätt, så finns det en risk att man sprider föroreningen mer, och sedan kostar det mycket mer pengar. Det finns en oro för att man ska lägga för mycket pengar där det inte ger någon effekt. Vi har en begränsad budget och då får vi tänka vad vi främst bör göra och var, säger Malin Höök.

“Försvaret behöver ta ansvar för det här”

Robin Holmberg förstår att frågan är komplex och dyr, men hoppas ändå att försvaret ska fullfölja sitt ansvar.

– Jag förstår att försvaret är mitt i en uppbyggnadsfas igen och att det finns massor av saker som de behöver lägga pengar på, samtidigt så går det ju inte att bortse från den här gamla skulden och de skadorna som den innebär. Jag skulle vilja att man landade någonstans i att försvaret behöver ta ansvar för det här på ett eller annat sätt, säger han.

Vill lyfta PFAS-frågan till högsta nivå

Men att Försvarsmakten ska lösa frågan själv, är inget som Robin Holmberg tror på. Istället behöver den enligt honom lyftas högre upp för att få effekt.

– Jag tror ju om man ska få fokus på de här frågorna så behöver man lyfta det här ytterligare en nivå, till Försvarsmaktens uppdragsgivare, regeringen. De måste prioritera medel och sätta ett fokus på detta. Ska man ta det här inom Försvarsmaktens ordinarie budget så kommer det här dra ut i all oändlighet, samtidigt som de här utsläppen får fortsätta dag ut och dag in, avslutar Robin Holmberg.

Fakta

Högfluorerande ämnen (PFAS)

En grupp med cirka 4600 kemiska ämnen.

Finns bland annat i impregneringsmedel, rengöringsmedel, köksutrustning och brandsläckningsskum.

Höga halter av PFAS från brandsläckskum finns framför allt i närheten av punktkällor som civila och militära brandövningsplatser och uttryckningsområden.

PFAS är mycket svårnedbrytbara i naturen och många av dem är vattenlösliga och rörliga i mark vilket innebär en risk för förorening av mark, vatten och dricksvattentäkter för lång tid framöver.

PFAS anrikas i näringskedjan och lagras i proteiner och organ hos både människor och djur.

Källa: Kemikalieinspektionen

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste