Petra Wadström levererar på alla FN:s hållbarhetsmål

Hållbarhet i praktiken Petra Wadströms företag levererar inom alla FN:s hållbarhetsmål. Rent konkret handlar det om friskt vatten till dem som saknar det, på ett sätt som också har bäring på klimat, jämställdhet, hälsa med mera.

Petra Wadström levererar på alla FN:s hållbarhetsmål
Petra Wadström, grundare till företaget Solvatten. Foto: Mikael Sjöberg

På dörren till Petra Wadströms kontor i ett sekelskifteshus i Stockholms innerstad står det Solvatten AB. Väggarna därbakom är fyllda av foton från hela världen och utmärkelser av olika slag.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Där finns även ett foto från ett möte med Barack Obama, från hans Stockholmsbesök som president. Själv har hon nyligen nominerats till priset Hållbart ledarskap som delas ut av NMC, nätverket för hållbart näringsliv.

Såg problemet när hon bodde i Indonesien

På borden står halvmeterhöga plastdunkar med prickiga cirklar på. De erbjuder en lösning på ett av de stora hållbarhetsproblemen, nämligen hur mycket fattiga människor ska få tillgång till rent vatten. Dunkarna är grunden till ett företag som sedan år 2013 växt till fem anställda.

Allt började i Indonesien, berättar Petra Wadström när vi slår oss ner i konferensrummet.

Petra Wadström.
Foto: Mikael Sjöberg

– Det började med att jag såg problemet och hur folk i Indonesien levde med sjuka barn. Som fyrabarnsmamma kunde jag sätta mig in i kvinnornas situation och undrade varför ingen gjort något redan, säger hon.

Ved och vatten

Sjukdomarna kom från bakterier i vattnet de drack fick hon höra. Det var kvinnornas uppgift att hämta vattnet och sedan även bränslet, ofta ved, för att koka bort bakterierna. Det är ett mödosam och tidskrävande arbete som inte alltid ger önskat resultat.

Fakta

Petra Wadström

2002 Kompressionsbandage för bröstopererade

2003 Första prototypen för Solvatten

2003 Osnodd, en klämma som skyddar mot ficktjuvar

2008 Skapapriset för Solvatten

2013 Polhemspriset

2017 EU Prize for Women Innovators 2017, andrapriset

Familj: Maken, fyra barn och sju barnbarn

Yrken: Egenföretagare, konstnär, forskningsassistent och uppfinnare.

Petra Wadström var i Indonesien på grund av sin makes arbete som läkare. När hon insett vidden av problemet, tänkte hon att om ingen annan gjorde något åt det så varför inte hon själv?

Bakgrund som uppfinnare

Petra Wadström hade tidigare utvecklat ett bröstbandage för kvinnor drabbats av bröstcancer. Även det växte fram på grund av möten med drabbade, liksom en uppfinning som ska hindra ficktjuvar från att komma åt människors plånböcker. Hon hade en bakgrund som gjorde att hon förstod problemet på detaljnivå, var dessutom redan uppfinnare och hade mekat med saker sedan hon var barn. I barndomens familj var attityden att det som är trasigt bör fixas.

Därför kunde hon snart göra verkstad av sina tankar om att det är fel att de fattiga ska tvingas bli sjuka av vattnet de dricker, och använder för matlagning och hygien.

Petra Wadströms Book of water

Hon beskriver resultatet som en bok, en ”book of water”. Hon bodde med familjen i engelskspråkiga Australien under en tid på 1990-talet då projektet pågick. Där fann hon också en bra miljö för tester i det pålitliga solskenet.

– Först måste man undersöka om det man funderat ut verkligen är en lösning och att någon kommer att vilja använda den. Det måste man veta innan man lagt för mycket pengar och energi på det, säger hon.

Ingen förtjänst i början

Den här idén fungerade, vattnet blev rent. Affären växte sedan till en början fram utan att hon tjänade något på den.

Tekniken som utvecklades efter mötet i Indonesien må se enkel ut, med sitt svarta omslag av plast och de två decimetertjocka innersidorna med en ovansida av genomskinlig plast och som vardera kan rymma fem liter vatten. Idén som det hela grundas på är dock inte fullt så enkel, utan utgår från gedigen kunskap om cellernas inre liv, vilket Petra Wadström lärt sig om under sina år som forskningsassistent med inriktning mot biokemi.

Värme och ljus samverkar

Både solvärme och ultraviolett ljus kommer till nytta, när solen strömmar ner över Solvatten. Det börjar med värme. När solstrålarna får temperaturen i vattnet att stiga, mjukas bakteriernas cellmembran upp. Därmed kan det ultravioletta ljuset penetrera ända in till cellernas DNA och störa koden. Därmed dör cellerna eller kan i alla fall inte reproducera sig.

– Jag var med i DNA-forskningen under tidigt 70-tal, berättar Petra Wadström.

Enkel att förstå

Hon öppnar tanken och visar en liten symbol på en av insidorna. Det är ett tecken som ska visa när vattnet kan drickas eller användas till matlagning med ett språk som ska förstås i hela världen. När tankens två sidor fyllts, lyser en liten röd gubbe med neddragna mungipor. När allt är färdigt byts den ut mot en grön glad gubbe.

Det går att göra utan el, genom att utnyttja hur solljuset påverkar material. Petra Wadström och familjen testar för övrigt själva mekanismen med regelbundna mellanrum, i stugan på landet där det inte finns någon el. Även där kommer Solvatten kommer väl till pass utom under ett par vintermånader då solen inte är stark nog.

Ska vara underhållsfri

Tanken är att vattendunken ska klara sin uppgift så gott som utan reparationer eller underhåll i sju till tio år. När det inte går längre, kan den bli en vanlig vattendunk. Det gäller att inte sprida ut skräp som genast går sönder till världens fattiga.

– Men sedan är industri en annan sak, och hur det blir när man masstillverkar. Då måste man ta hänsyn till hur produktionen går till, konstaterar Petra Wadström.

För dyr för målgruppen

Men massproduktion innebär inte att kvaliteten får bli lidande. Och då kommer vi in på själva affären. Tanken kostar alldeles för mycket för de tänkta användarna.

Köparna är alltså en annan grupp. Den har växt stadigt med åren består till stor del av företag och organisationer som ser hållbarhet som något att satsa på, av olika skäl. Löfbergs Lila betalar till exempel för Solvatten till sina kaffeleverantörer i Uganda, och inte bara för att använda det i marknadsföringen.

– De som får Solvatten blir mindre sjuka, vilket i sin tur ger mindre bortfall i produktionen, säger Petra Wadström.

Sparar träd när vedbehovet minskar

Miljö och klimat ingår också i det som erbjuds. För med Solvatten kan träd sparas, de som annars skulle ha huggits ner för att ge ved för att koka vattnet. På Kenyas landsbygd innebär det en minskning av klimatpåverkan med mellan ett och två ton koldioxidekvivalent per år, vilket används för klimatkompensation av flera företag.

– Alla sjutton hållbarhetsmålen är inprickade, konstaterar Petra Wadström.

Cyklade till möte med Obama

Miljöaspekten var också en förklaring att hon och sonen David Wadström satte en Solvatten på en pakethållare och cyklade iväg till KTH, där de skulle träffa Barack Obama år 2013, medan han fortfarande var USA:s president. Under det sju minuter långa mötet talade de bland annat om användningen av solen för att minska sjukdomar i hans pappas hemtrakt i Kenya.

– Det var Vita huset som valde. Det blev Volvo, KTH och så vi.

Användarna viktigare än presidenten

Men det viktiga är inte vad den amerikanske presidenten tyckte, utan vad användarna berättar om. Hon refererar till en kvinna som berättade att barnen inte behövde vara hemma från skolan på grund av sjukdom lika ofta. Kvinnan själv hade fått tid över till att starta och driva ett företag tack vare Solvatten, bättre hälsa och den tid som sparats in på vedinsamling.

– Att träffa familjerna och se skillnaden, det är stort, större än mötet med Barack Obama faktiskt. Det ger oss alla energi, säger hon och refererar till övriga på företaget.

Vinst nödvändig för framtiden

Hon ser pengarna mer som ett medel, framgår det av samtalet där på Stockholmskontoret.

– Men det är klart att vi måste ha vinst, då kan vi anställa fler, säger hon.

Bolagsformen som står för försäljningen av vattendunkarna, är ett vanligt aktiebolag, med det vanliga kravet på att gå med vinst. Men investerarna tillhör de mer tålmodiga, även de som inte tillhör familjen. Den första investeraren som var mycket engagerad, har numera ersatts av sina söner till exempel.

– Hon var verkligen min ängel och mentor, konstaterar Petra Wadström.

FN hör inte till kunderna

I början var det dock svårt att finna köpare av produkten. Företaget har visserligen fått hjälp av FN på olika sätt, men någon köpare har den jättelika organisationen inte blivit.

– FN ska hjälpa människor på flykt under tre månader, till exempel. Då investerar man inte i Solvatten som räcker för en hel barndom, utan väljer hellre klortabletter eller kol och ved för att värma vattnet. Det handlar om budget, konstaterar hon.

Intresset växer

Solvatten skulle ha kunnat satsa på en mer välbeställd medelklass i länderna det handlar om. Men det är inte aktuellt.

– Då gör vi inte den stora förändringen, konstaterar hon.

Hon menar att intresset ökar med tiden. Uppmärksamheten gör att insikten om produkten sprider sig i mänskligheten som ringar på vatten. Det har varit tillräckligt för att försörja det växande företaget.

Vill satsa på nätförsäljning

Men hon vill nå flera, för det finns ju ett så stort behov och det är långt ifrån mättat. Nu hoppas hon på en stor stark organisation med ett bra distributionsnät. En annan intressant grupp är diasporan, de som lämnat fattigdomen och som nu, när det fått det bättre, vill bidra med något till dem som stannade kvar.

– Och internetförsäljning skulle säkert hjälpa oss mer än det gör, det är något vi kommer att satsa på, säger hon.

Fler vill bidra

Hon har fyllt 67 år, men har svårt att trappa ner, trots att hon skulle vilja ägna mer tid åt konstnärligt skapande och sina sju barnbarn. Petra Wadström tror att viljan att göra något för fler än den närmsta kretsen, att vara med och skapa en bättre värld alltså, kommer att bli vanligare. Hon tror rentav att alldeles vanliga företag kommer att ha svårt att bortse från den.

– Större företag måste nog ta in det här för att få bra personal, säger hon.

Bra med bredare bild

På frågan om den som satsar på det större sammanhanget kanske blir lyckligare då svarar hon:

– Man kanske dör lyckligare. Och när man har en större bild kan man tycka att folk bråkar om dumma saker, säger hon.

Sedan tänker hon till en stund, tvekar:

– Å andra sidan så är det ju det här med barnbarnen. Fast jag tror att de tycker om att farmor och mormor håller på det med här.

Fakta

Ökat intresse för socialt företagande

Socialt företagande kan se mycket olika ut. En del företag är vinstdrivande men har dessutom ett högre syfte. Andra siktar på nollresultat och finansieras till exempel med bidrag och donationer.
I Sverige saknas fortfarande en tydlig definition av socialt företagande, men Tillväxtverket har gjort en graf som visar olika tänkbara intäktsvägar för sociala företag. I grafen delas de sociala företagen in i företag med social drivkraft, intäktsgenererande sociala företag och frivilligorganisationer.

Ett intäktsgenererande, socialt företag kan antingen återinvestera vinsten i företaget eller låta ekonomin gå jämnt upp, så kallat nollresultat. Finansieringen sker genom försäljning, bidrag, donationer och projektmedel. En variant är företag med social drivkraft, som troligen har hela sin intäkt från försäljning. Det kan vara verksamt som CSR-företag eller ha ett socialt syfte. Trots att drivkraften är social delas en del av vinsten ut till ägarna. Dessa två företagsformer har ett blandat socialt och ekonomiskt värde.

De företag som sätter samhällsvinsten först sköts ofta av frivilligorganisationer och har bidrag som sin främsta intäktskälla. De önskar nå noll-resultat.

Enligt Tillväxtverket ökar intresset för sociala företag, bland annat eftersom de i allt högre utsträckning anlitas av kommuner och regioner. Enligt en kartläggning från landets regioner finns ungefär 700 sociala företag i Sverige. Det kan vara i underkant, för en EU-rapport hävdar att det finns 3 000 sociala företag i Sverige. Just nu pågår en ytterligare kartläggning av sociala företag i flera regioner, däribland Stockholm och Örebro.

Ingar Lindholm

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.