Vilka samband ser du mellan spridningen av COVID-19 och de hållbarhetsutmaningar som världen står inför?
“Sambanden är mycket starka och den viruspandemi vi nu drabbas av är helt och hållet orsakad av människans vårdslösa hantering av tidigare orörd natur och vilda djur. Det finns otaliga studier från biologer och medicinare som sedan länge har varnat för så kallade zoonoser (djurbaserade sjukdomar). Och nu kom COVID-19 som på några få veckor slog ut hela planetens ekonomiska system. Vi måste bygga upp en helt annan resiliens i samhället och hur vi driver vår ekonomi, om vi inte ska gå under i en pandemi framöver. Jag har skrivit en utredande researchtext om relationen mellan COVID-19 och vårt nuvarande ekonomiska system här (en engelsk version finns att läsa här).”
Kan ett aktivt hållbarhetsarbete rusta oss inför liknande kriser och isåfall hur?
“Oh ja, i högsta grad! Vi människor har bollen och vårt agerande avgör helt och hållet vad som händer framöver. Det är ingen slump att viruskrisen slog till nu. Att integrera hänsyn till natur och klimat i affärsmodellen är redan idag affärskritiskt, nu har det till på köpet blivit livsavgörande för samhället. Som företagare måste du ha koll på hur dina affärer – i alla led ned till den bortersta underleverantören, alla kunder och deras beteenden – påverkar naturen, ekosystemen och klimatet. Exempel kan vara att undvika marknader där skövling av jungfrulig mark som regnskogar pågår (palmolja, exklusiva träslag, konfliktmineral i utsatta områden etc.). Sen i det stora perspektivet är det ju människans kraftiga påverkan av klimatet som till slut styr hur ekosystem påverkas och vilda djur tvingas ihop till allt mindre ytor, vilket ökar risken för exponering med människor, vilket till slut ökar risken för nya pandemier.”
Utifrån ditt perspektiv, vilka är de mest kritiska faktorerna för att förhindra kommande globala kriser?
“Gällande epidemier så har de flesta sitt ursprung i vilda däggdjur som är utsatta för tjuvjakt och förekommer på marknader världen över, kanske mest utbrett i Kina. Överexploatering av skogar gör att marklager blir instabila och massrörelser ökar markant. Ett exempel på detta är i Himalayas bergsområden ovanför Bangladesh, där avskogning för att komma åt virke och bränsle har medfört att lerskred och översvämningar drabbar enorma områden nedströms. Det hade inte hänt om vi låtit skogen stå kvar. Sen är det ett faktum att orörd naturskog med hög biologisk mångfald har i ungefär dubbelt så högt koldioxidupptag som planterade träd av en art. Därför är skydd av naturskog en av de viktigaste klimatinvesteringar man kan investera i som företag, både ut virus-, naturkatastrof- och klimathänseende.”
Vilken roll kan näringslivet spela i återhämtningsarbetet efter COVID-19? Vilken roll kan näringslivet spela i arbetet att motverka globala kriser?
“Se till att ha en affärsmodell som inte belastar de naturliga systemen eller klimatet i onödan. Ställ temporärt om produktion så att man stödjer samhällsbärande funktioner. Vi har ju med största tydlighet sett att de företag som är beroende av en global marknad är de som har drabbats hårdast. Se till att inte vara beroende av utsläppsintensiva marknader, så som till exempel Kina eller Polen. Det har många fördelar att ha marknaden i regionen, inte minst ur ett utsläppsperspektiv.”
En betydande faktor i vår globaliserade ekonomi bygger på kostnadseffektivitet och “lägst pris vinner”. Vad kan företag göra för att kombinera kostnadsbesparingar och ett aktivt miljöarbete?
“Bra fråga! Hela blodomloppet i vår globala marknad drivs av lågt pris, vilket har skapat tillverkning i länder där mänskliga rättigheter är lågprioriterat och fabriker drivs av kolkraft. Bara för att det är billigt. Dessa länder förlorar och vi som köper prylarna vinner, kortsiktigt. Detta är ett grovt systemfel, vilket skapat effektiva ekonomiska marknadsmekanismer – men som inte har tagit hänsyn till natur, klimat eller människors hälsa. Priset för ett lågt monetärt pris är vad som sker runt om oss idag: globala pandemier, ett skenande klimat och en begynnande flodvåg av klimatrelaterade flyktingar. Bara för att ta några exempel. Rent konkret är det oftast mest effektivt att lägga om produktionen till ett land med hög andel förnybar energi, som driver fabrikerna. Att ställa om till icke fossila transporter är nästa steg. Allt detta minskar radikalt den s.k. inbäddade koldioxiden i de produkter man säljer. Sen har det visat sig att ekonomi är ett dåligt styrmedel för naturens hälsa. Vi bör omfamna en radikal förändring på detta plan, om vi drivs av att göra affärer på rätt sätt.”
Stort tack Erik för att du delade med dig av din gedigna kunskap och erfarenhet!
Är du nyfiken på att veta mer om hur Position Greens datadrivna plattform kan flytta fram din organisations hållbarhetsposition? Kontakta oss gärna så berättar vi mer!