Vi svenskar spenderar majoriteten av vår tid inomhus, såväl i hemmet som på jobbet. Vi är ofta noga med att ha god ventilation och låga radonhalter i våra hem, men hur ser det egentligen ut på arbetsplatserna?
Enligt en undersökning från laboratoriet Radonova har 34 procent av de undersökta arbetsplatserna för höga radonhalter. Det handlar om allt från kontor, tunnlar och industrier till äldreboenden och förskolor. Vet du när din arbetsplats senast gjorde en radonmätning? Om inte, kanske det är dags att undersöka det.
Vad är radon?
Radon är en färg- och luktfri ädelgas som sönderfaller till joniserande strålning som kan orsaka bland annat cancer. Gasen finns naturligt i många bergarter och kan därför komma in i en fastighet genom berggrunden, byggnadsmaterialet eller vattnet. Att vistas för länge i miljöer med höga nivåer av radongas kan leda till lungcancer. Bara i Sverige beräknas cirka 500 personer varje år drabbas av lungcancer till följd av radon.
Vanligt med höga radonhalter på arbetsplatser
År 2023 gjorde laboratoriet Radonova en stor undersökning av radonhalter på över 6 000 arbetsplatser runt om i Sverige. Varje arbetsplats utrustades med minst fem radonmätare, och resultaten är synnerligen oroande. Hela 34 procent av de undersökta arbetsplatserna hade halter över gränsvärdet som ligger på 200 Bq/m3, och 5 procent hade värden över 1 000 Bq/m3. Så även om du bara spenderar 6–8 timmar per dag på jobbet utsätter du dig själv för en stor risk att utveckla lungcancer.
Hur mäts radon på arbetsplatser?
Att mäta radon görs genom att radonmätare placeras ut på arbetsplatsen. Mätningen ska ske under minst två månader mellan den 1 oktober och 30 april. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och som behöver genomföra mätningen.
Om radonhalterna överskrider gränsvärdena är arbetsgivaren skyldig att anmäla detta till Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten, vilka har delat tillsynsansvar för arbetsplatser som är anmälningspliktiga.
Vad görs vid för höga radonhalter på arbetsplatsen?
Om mätningen visar på förhöjda radonhalter är arbetsgivaren skyldig att åtgärda detta. Det görs i tre steg:
- Åtgärda källan till radon.
- Minska exponeringstiden.
- Använd personlig skyddsutrustning.
Det första steget är det viktigaste, eftersom en lyckad radonsanering gör att de efterföljande stegen aldrig blir aktuella. Det tredje steget ska enbart användas i undantagsfall, och är så gott som aldrig en del av en permanent lösning.
Beroende på varifrån radonet kommer finns det olika åtgärder som kan bli aktuella. I enklare fall kan det räcka med att justera ventilationen, medan det i andra fall kan krävas mer omfattande ingrepp. Om fastigheten exempelvis är byggd med radonhaltiga byggmaterial kan olika typer av täckfärger hjälpa. I värsta fall kan man behöva riva delar av konstruktionen och ersätta den med icke-radonhaltiga byggnadsmaterial.
Om det är radon från grunden som läcker in i fastigheten kan det bli aktuellt med en radonsug eller radonbrunn. Dessa suger ut radonet från berggrunden och minskar på så sätt den mängd radon som tar sig in i byggnaden. Radon kan också komma via vatten, även om det inte är lika vanligt. Då finns det olika metoder för att vädra ut radongasen innan den kommer till kranarna i fastigheten.
Exakt vilken metod som kan komma att bli aktuell bör utredas av en expert på radonsanering. Kontakta någon som har erfarenhet av att sanera radon i kontorsbyggnader, och inte bara i bostadshus. Detta eftersom förutsättningarna ser annorlunda ut. Bland annat kräver sanering av radon på arbetsplatser en tät dialog med myndigheter för dokumentation av vad som gjorts och vilken effekt detta haft.