– Frustration är något som kan sammanfatta året som har gått. Inte minst efter COP27. Frustration över att förändringstakten är för låg, att klimatmålen är för vaga och att ledare har visat bristande handlingskraft. Allt detta har mynnat ut i starkare engagemang och en tydlig debatt med hållbarhetsfokus bland både medborgare och företag.
Men det har också funnits en känsla av optimism det senaste året, menar Paulina Björk.
– Vi har sett under året som har gått att det finns stora möjligheter för svenskt näringsliv att föregå med gott exempel och visa att det går att öka förändringstakten, bland annat genom utveckling av nya produkter och tjänster med låga koldioxidutsläpp, såsom fossilfritt stål. Exempelvis har Rysslands invasion av Ukraina fått oss att tänka om och ställa om till mer hållbara lösningar för att minska beroendet av Rysslands fossila bränslen och råvaror. Utifrån ett globalt hållbarhetsperspektiv finns det en ökad efterfrågan på svenska innovationer och produkter. Så det finns både en ekonomisk fördel och ökad konkurrenskraftighet för företag att ställa om samtidigt som det gynnar miljön.
Nytt paradigmskifte inom hållbarhetsrapportering
Det nya direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) har varit ett aktuellt ämne under 2022 och inte minst vad det kommer innebära för svenska företag de kommande åren.
– Den sammanlänkande rapporteringsstandarden ESRS skapar tillsammans med CSRD ett nytt paradigm för hållbarhetsrapportering. Det är obligatoriskt, det bygger på dubbel väsentlighet och framöver kommer hållbarhetsrapporteringen utgöra en del av årsredovisningen. Med detta ökar kraven på en mer strukturerad, transparent och korrekt rapporterings- och datainsamlingsprocess, säger Paulina Björk.
Detta är något som även följer med in i 2023.
– För att stärka transparens, ansvarsskyldighet och i slutändan ta itu med greenwashing, är dubbel väsentlighet något som företag kommer fokusera allt mer på. Genom att göra en dubbel väsentlighetsanalys kan ett företag dels få reda på företagets hållbarhetspåverkan, men också hur hållbarhet påverkar företaget ur ett finansiellt perspektiv. Analysen kan i sin tur ge betydande insikter till företagets hållbarhetsstrategi. Det har tidigare varit svårt för företag att omsätta dubbel väsentlighet i praktiken, men eftersom det nu är inbäddat i det nya direktivet CSRD lär vi se fler företag som tillämpar det framöver, förutspår Paulina Björk.
Anmäl dig till Position Greens endagsutbildning och lär dig allt du behöver veta för att rapportera enligt ESRS.
Djupdykning i Scope 3
En tydlig trend som kommer fortsätta 2023 är att allt fler företag gräver djupare i sina Scope 3-utsläpp.
– Både EU:s och USA:s tillsynsmyndigheter har signalerat att det kommer bli obligatoriskt för företag och investerare att rapportera större delar av sina Scope 3-utsläpp. Detta ställer krav på företag att kartlägga utsläppen hos sina leverantörskedjor, vilket ofta kan vara komplext. Det blir därför desto viktigare att säkerställa att data är såväl tillförlitlig som verifierbar, säger Paulina Björk.
Human Rights Due Diligence
Det är inte bara Scope 3 som väntas trenda, menar Paulina Björk. Human Rights Due Diligence (HRDD) är något som företag behöver ta sig an under kommande år.
– I somras införde Norge lagar som kräver att företag arbetar med Human Rights Due Diligence, samtidigt som vi i flera länder ser ökat antal stämningar mot företag på grund av uppdagade kränkningar av mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna. Allt detta på grund av att de inte har genomfört korrekt Human Rights Due Diligence, det vill säga identifierat, förhindrat, begränsat och redovisat företagens negativa påverkan på mänskliga rättigheter.
Ladda ner Position Greens steg-för-steg-guide och lär dig allt om hur du kommer igång med Human Rights Due Diligence.
Förändringsåret 2023
Förändringstakten må vara för låg och klimatmålen för vaga, men Position Green hoppas och tror på nästa steg i hållbarhetsresan: att låta hållbarhet bli en självklar del av affärsstrategin.
– Vi på Position Green ser fram emot ett år där hållbarhetsfrågan placeras högst upp på företags agendor, att näringslivet tar ledarskap över den viktiga förflyttningsresa Sverige befinner sig på, och att tillsammans med akademin och politiker välkomna och identifiera nya och hållbara innovationer. Det är först då vi kommer se en verklig skillnad och lönsamma möjligheter, säger Paulina Björk.