På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom förslaget ”Right to repair” med bred majoritet – 590 röster för, 15 mot och 15 nedlagda röster. Den svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) har förhandlat förslaget från den liberalkonservativa partigruppen EPP.
Parlamentarikern: Ett bra förslag som öppnar reparationsmarknaden
Cirkulär Ekonomi På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom lagpaketet ”Right to repair” med bred majoritet. Här är de viktigaste punkterna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Jag tycker att vi fått igenom ett väldigt bra lagförslag. Det adresserar ett allvarligt problem vi har i dag, nämligen att det är alldeles för dyrt och krångligt att reparera sina produkter. Idag är det bara en av fem mobiltelefoner i EU som repareras och ofta är det billigare att köpa en ny telefon än att reparera den gamla. Sådana här saker leder till ett enormt resursslöseri och massa onödigt avfall. Det här är ett stort steg på vägen, säger hon till Miljö & Utveckling.
I EU-parlamentets lagförslag ska det ställas krav på företag att alltid välja reparation i första hand. Så här fungerar det redan i Sverige, men i många andra EU-länder får du alltid en ny produkt så fort en kunds vara har en defekt eller gått sönder.
– En nyhet i Sverige är att den legala garantin förlängs vid reparation under garantin. Den legala garantin varierar i EU-länderna och i Sverige är den tre år. Nu förlängs den till fyra år, berättar Arba Kokalari.
EU-parlamentet vill också precis som kommissionen att Right to repair-lagstiftningen kopplas till EU:s ekodesign-lagstiftning. I förslaget ställs också krav på att konsumenter får lagstadgad rätt till att få en låneprodukt om en reparation drar ut på tiden.
Lagförslaget vill också komma åt ett annat problem som Arba Kokalari tycker är allvarligt. Nämligen problemet med företag som skaffar sig reparationsmonopol, till exempel genom att inte acceptera reservdelar från andra leverantörer eller på annat sätt förhindra konkurrens.
– Det här är vanligt på mobiltelefonmarknaden. Här finns till exempel ibland särskilt mjukvara som gör att en mobiltelefon inte kan repareras om den inte går tillbaka till företaget som skapat produkten. Det här gör det svårare för konsumenterna samtidigt som det höjer reparationskostnaderna. Dessutom förhindrar det fri konkurrens.
EU-parlamentets lagförslag är på många delar likt det förslag som EU-kommissionen tidigare lagt fram. Dock finns två viktiga undantag. En sak som EU-parlamentet tagit bort är kravet på att alla reparationer i EU ska hanteras med en EU-gemensam offertstandard.
– Enligt kommissionen ska alla prisförslag för reparationer ske med exakt samma formulär i hela EU. Det är extremt onödigt och ökar kostnaderna – inte minst för små företag som utför reparationer. Dessutom skulle det inte ge någon nytta över huvud taget, säger Arba Kokalari.
En annan sak som EU-parlamentet väljer bort är kommissionens förslag om att tvinga alla medlemsländer att skapa en statlig online-plattform som listar alla reparatörer.
– De vill att medlemsländerna lägger miljontals skattekronor på att skapa statliga digitala plattformar som direkt konkurrerar ut fungerande privata tjänster som till exempel Trustpilot och Google Review.
EU-parlamentets lagförslag om reparationer ska nu förhandlas med ministerrådet EU:s regeringar i en så kallad trilog. Förhandlingarna startar direkt i december och väntas vara klara i februari. Därefter ska förslaget slutomröstas någon gång i mars eller april – precis innan EU-valet. Sannolikt träder den slutliga lagen i kraft i början av 2026.
Enligt Arba Kokalari kommer förslaget, om det går igenom, förbättra förutsättningarna för alla företag som genomför reparationer avsevärt.
– Lagen kommer att stoppa inlåsning av kunder och öppna reparationsmarknaden. Det här är en viktig princip och jag tror att det måste göras. Ska vi lyckas med den gröna omställningen så måste det finnas konkurrens mellan företag också på hållbara produkter och tjänster.