När förslaget debatterades i plenum i EU-parlamentet konstaterades en avgrundsdjup spricka mellan grupperna. De gröna riktade hård kritik mot klimatkommissionären Wopke Hoekstra och ansåg att målet var alldeles för lågt satt. Samtidigt fick Wopke Hoekstra klä skott från högerns missnöje då de ansåg att klimatmålet var alldeles för högt satt.
Pär Holmgren, som deltog i debatten, säger att målet måste vara högre och att kommissionen inte tagit hänsyn till den extremt snabba uppvärmning vi sett det senaste året.
– De utsläpp som finns kvar år 2040 behöver balanseras med kolsänkor som är större än utsläppen. Det är viktigt att hålla isär det här med nettoutsläpp och bruttoutsläpp. När kommissionen kommunicerar så handlar det om nettoutsläpp. Bruttoutsläppen är de faktiska utsläppen som vi i De Gröna anser ska vara helt borta till år 2040.
Det största problemet i den klimatmålsdiskussion som pågår nu är enligt Pär Holmgren att det nuvarande klimatmålet för 2030 helt verkar ha glömts bort.
– Vi håller på att göra samma fel som vi gjorde för tio år sedan när vi började diskutera 2030-målet. I dag verkar alla nöjda med att minska utsläppen med 55 procent till år 2030, men också det är otillräckligt. Det målet borde höjas till 70 procent, säger Pär Holmgren och fortsätter, det är här och nu som utsläppen måste minska. Det är jätteviktigt att inte bara ha de här enstaka avstämningspunkterna utan titta på de ackumulerade utsläppen som sker över tid.
”Kan urvattnas ytterligare”
Att polariseringen i EU-parlamentet var stor under tisdagens debatt är inget som förvånar Pär Holmgren.
– Debatten blev som man förväntat sig. De gröna vill höja ambitionerna medan andra grupper, framförallt ytterhögergrupperna kom med massa svepskäl och menade att ambitionerna var orealistiskt höga.
Enligt Pär Holmgren är det uppenbart att klimatkommissionär Wopke Hoekstra, som har huvudansvaret för klimatmålet, lyssnat på ytterhögergrupperna. EU kommer att arbeta vidare med förslaget efter EU-valet i juni. Hur det slutgiltiga klimatmålet kommer att se ut handlar därför helt om vad som händer i valet. Valresultatet kan mycket väl leda till att klimatmålet för 2040 blir lägre än 90 procent.
– Det finns definitivt en risk för det. Särskilt om den stora traditionella konservativa gruppen, EPP, till exempel efter valet väljer att samarbeta med ytterhögergrupperna. Då skulle förslaget kunna vattnas ur ytterligare.