Ett dilemma vid livscykelanalys är att hitta relevanta data för klimatutsläppen för olika material. Dessa data kan få stor inverkan på analysens resultat.
– Det är viktigt att de data som används speglar utsläppen för de material som faktiskt används på, i det här fallet, den svenska marknaden, säger Tove Malmqvist.
För att undvika detta problem har forskarna sett till att en hel del väl underbyggda, så kallade generiska klimatdata finns inlagda i LCA-verktyget.
– Det som är bra, är att man bakat in en del generiska data som är uppdaterade och okej att räkna med. Det har varit ett hinder att många uppfattat det som svårt att veta vilka data man kan använda. Vi behöver en gemensam grund, och i det här verktyget kan du mata in dina byggdelar, säger Tove Malmqvist.
Hon hoppas att även det arbetet ska kunna automatiseras.
– Moduler för att digitalisera det manuella arbetet är på gång i andra projekt, säger hon.
Den som vill använda verktyget får också hjälp med kravformuleringar. Tove Malmqvist poängterar att strävan är att ställa funktionskrav, till exempel genom att sätta ett tak för mängden koldioxidekvivalenter per kvadratmeter golvyta.
– Då får man konkurrensneutralitet mellan olika materialslag och kan stimulera innovation, säger Tove Malmqvist.
Den studie forskarna genomfört, som nyligen redovisades vid forskningsprogrammet E2B2:s resultatkonferens i Stockholm, visar att bara ett fåtal aktörer i Sverige arbetar med LCA vid beställning av byggprojekt. Däremot är LCA-analys ett krav för bygglov i andra länder, bland annat Nederländerna.
– Drivkrafterna för att komma igång med livscykelanalys här har hittills varit väldigt, väldigt låga, konstaterar Tove Malmqvist.
Boverket tittar nu på om liknande krav ska ställas i Sverige.
Här finns verktyget.