Oro för brist på rent biobränsle HVO 100

Transport Efter att reduktionsplikten införts har Neste annonserat sin plan för ökning av biobränsle med 1,3 miljoner ton till år 2022. Preem bygger ut för 17 miljoner kronor redan i år. Men på kort sikt oroar sig Schenker för att reduktionsplikten kan leda till brist på det rena biobränslet HVO 100.

Oro för brist på rent biobränsle HVO 100
Shutterstock

Reduktionsplikten, med krav på inblandning av biobränsle i drivmedel för fordon, kan ställa till det för åkare som redan idag använder mycket biobränsle för sina transporter. Hanna Melander hos DB Schenker i Sverige räknar med att det kan bli svårare att få tag på ren hydrerad vegetabilisk olja framöver, alltså HVO 100.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Vi har kunder som vill ha 100 procent HVO i sina transporter, och den produkten kommer vi kanske inte att kunna köpa längre fram, säger Hanna Melander som är kvalitets- och miljöchef hos Schenker.

Risk att reduktionsplikten dammsuger marknaden

Hon tror att den HVO som finns, kommer att köpas upp av bränsletillverkare som behöver den för att klara gränsvärden enligt reduktionsplikten och att det då inte blir något över för dem som vill köra på rent biobränsle.

Ett annat orosmoln är att intresset för biodrivmedel ökar i resten av Europa, vilket kommer att öka konkurrensen om råvarorna.

Carl Nyberg, vd för Nestes svenska bolag berättar att företaget sett en förändring efter första juli.

– Vi såg ett skifte från HVO 100 till inblandning. Men vi säljer fortfarande ganska mycket ren produkt i Sverige, säger han.

Tillgången på råvara till biobränsle den stora utmaningen

Han berättar att tillgången på råvara är den stora utmaningen. Företagets HVO kommer delvis från rester från palmoljeindustrin, PFAD. Regering och riksdag har beslutat att PFAD inte får klassas som restprodukt och få skattereduktion framöver.

– Råvarorna finns i begränsad mängd. Längre fram finns det kanske lösningar som lignin från massaindustrin men på medellång sikt, ungefär tre till fem år framåt, är det svårt att se att någon av dessa kan komma att användas någon större grad, säger Carl Nyberg.

Målet med reduktionsplikten är ändå att det ska bli mer biodrivmedel på marknaden. Och om forskare i Lund får rätt, så kan Neste ha fel om den tid det kan ta för ligninet att komma till användning. Forskarna vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att göra drivmedel av lignin som redan testas i en pilotanläggning i Piteå. Det finns också intressenter som är redo att satsa på fullskalig tillverkning, meddelar Lunds universitet på sin hemsida. Redan år 2021 ska drivmedlet finnas att köpa. Ligninbränslet ska gå att blanda in i vanlig bensin och diesel, precis som HVO. Råvaran är en restprodukt från massaindustrin. Lunds universitet skriver om två till tre miljoner ton ligninbränsle per år.

Planer på utbyggnad

På lite längre sikt verkar det bli ännu mer biobränsle för inblandning än så, för under hösten har båda de största leverantörerna på den svenska marknaden presenterat planer på utbyggnad. Neste planerar att bygga ut sin anläggning i Singapore och leverera 4 miljoner ton år 2022, en ökning med 1,3 miljoner ton jämfört med det som levererades förra året, om planerna klubbas som väntat i december i år.

Preem har i april i år beslutat att satsa stort inom sitt dotterbolag Sunpine. Produktionen av talldiesel som också kan användas som råvara för HVO ska öka med 50 procent till år 2020. I höst kom ett beslut om att satsa 17 miljoner kronor på utbyggnad i den befintliga fabriken, vilket ska öka kapaciteten med tio procent, motsvarande 10 miljoner liter.

Läs mer: ”PFAD blir omöjligt på marknaden”

 

Fakta

Fakta reduktionsplikt

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsföretagen ska se till att utsläppen av växthusgas minskar med 2,6 procent för bensinblandning och 19,3 procent för dieselbränsle.

Inblandningen ska öka stegvis, med kontrollstationer var tredje år, meddelar regeringen på sin hemsida. Målet är att de fossila utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till år 2030.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.