nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Om att hushålla med begränsade resurser

”Jättebra ansats, men helt fel!”
Professor Bergström reagerade på vårt Almedalsevent om realekonomisk redovisning. Att försöka sätta pris på de obetalda kostnader som Polarbröd orsakar hade mycket riktigt stött på problem, skriver Anna Borgeryd, chefsstrateg för Polarbrödsgruppen.

Anna Borgeryd.
  • Annons 1

Vilken är till exempel den verkliga kostnaden för de fossilbränsleutsläpp vi ännu inte lyckats ersätta med el- eller biobränsletransporter? Vad skulle exempelvis ett glas rent vatten vara värt om det var det sista som fanns?

När livsuppehållande resurser börjar sina går värdet av dem mot det oändliga, så är en prissättning alls möjlig?

Sören Bergström menar därför att vi bör mäta substansen i dess respektive enheter, inte alls ge oss på att försöka ge det som inte är pengar ett pris: En god styrning kräver ju att man har koll på alla viktiga aspekter, och de är inte bara pengar. Och Polarbröd har en lång tradition av att följa upp det S som ligger i mitten av professorns modell för Naturekonomi — snålhet med resurser: Kilo bröd/linjetimme, kilowatt/kilo bröd, spill i procent och så vidare är bland de realekonomiska nyckeltal som sedan 70-talet hjälpt oss bygga det resurseffektiva, moderna Polarbröd.

Framtida resurser

Men de andra delarna i modellen insåg vi att vi har mindre koll på. I början av flödet frågar man om resursmarginaler: Vilken är den framtida tillgången på de resurser som är nödvändiga för oss för att kunna baka Polarbröd? Vad vet vi om marginalerna vi har för det rena norrländska vatten som vi sätter våra degar med? Hur kommer det att vara med utbudet av giftfria, levande jordar från vilka vi kan få råvaror som prima råg, vete och raps? Vilka är våra möjligheter att helt förlita oss på järnvägs- eller andra eltransporter när samhället helt måste sluta med fossilbränsleanvändning, och det kol plantorna binder behöver gå till mat, material eller kemiindustrin?

Resursmarginalfrågan fick särskild aktualitet när en vän och styrelsekollega berättade att fiskerier drabbas hårt när tillgången på resursen fisk sviktar: Vad gör man om man står med en produktion för ett visst flöde och så förlorar man råvaran halva året? Och frågan gäller förstås alla branscher: Vilka resurser är vi beroende av som kan komma att undergrävas eller försvinna när vi går in i den tratt av krympande resursutrymme som mänsklighetens samlade agerande orsakar? När lagstiftare för att stoppa degraderingen till sist sätter de ramar som en uthållig försörjning behöver?

Tänka stort

Naturekonomimodellen avslutar med att studera ett V: vilka värden skapar vår verksamhet? Här följer för vår del närmare 40 000 ton bröd och smörgåsar per år, hundratals arbetstillfällen och skatteintäkter på små orter i Norrland och insikter från vår omställning som andra kanske kan ha nytta av. Vi är ett gäng norrlänningar som stegvis utvecklar realekonomiska nyckeltal för hur vi presterar i vårt dagliga värv. För hela poängen är att värdena som vi skapar ska vara större än de resurser som verksamheten förbrukar. Så behöver vi tänka i stort också, eller i ”AB Sverige” som en del uttrycker det. Så när regeringen i vårpropositionen lägger fram 15 alternativa välfärdsmått för att komplettera den trubbiga BNP:n känner jag mig hoppfull. Kan de vara Sveriges realekonomiska nyckeltal under utveckling?

Jättebra ansats, och inte helt fel.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Han hoppas på mer innovation kopplat till klimatfrågan

Vem finns bakom lucka 18? Jo, Tommy Borglund, universitetslektor vid Örebro universitet. Han berättar om hans höjdpunkt på året – starten av Sveriges första masterutbildning inom företagsekonomi och hållbarhet.