Nytt verktyg ska öka cirkulering av kritiska metaller

Världen och Europa behöver mer metaller för att kunna ställa om till klimatsmart energiteknik. Men att utvinna metaller ur jorden ger omfattande negativ påverkan på miljön. Därför behövs bättre sätt att återvinna och återanvända de metaller som redan finns i omlopp.

Tyvärr har man väldigt lite kunskap hur mycket cirkulerbara metaller som finns ute på marknaden. Man vet inte heller var dessa metaller kan finnas. En sak som man vet är dock att stora mängder av de nödvändiga metallerna lämnar Europa i form av avfall och skrot.

För att komma tillrätta med de här problemet tar IVL Svenska Miljöinstitutet och Svenska Miljöemissionsdata, SMED, fram ett kartläggningssystem för kritiska metarialflöden i samhället. De metaller som behövs för exempelvis vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier är både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Här har EU sett över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för EU:s inre marknad och det konstateras att både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller är av stor ekonomisk betydelse och att tillgången i Europa är begränsad.

– Därför är det viktigt att flöden av kritiska råmaterial så snart som möjligt, och i så stor utsträckning som möjligt, blir mer cirkulära. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden, säger Erik Lindblom, projektledare på IVL, i en kommentar.

Det föreslagna kartläggningssystemet ska undersöka var och i vilka mängder olika material finns. Systemet ska också kartlägga var i livsmedelscykeln materialen befinner sig och när de kan bli tillgängliga för återvinning eller återanvändning.

Kan dra nytta av de digitala produktpassen

Det nya läget gör bland annat att metaller från gamla avfallsdeponier från gruvor kan vara en pusselbit i den cirkulära omställningen.

– Det är ett förslag på ett kartläggningsverktyg för att öka cirkulariteten i samhället. För att kunna använda sekundära råmaterialresurser på ett strukturerat och tillförlitligt sätt behöver vi samla in data som idag finns på olika håll och bygga upp ett system som visar hur mycket råmaterial som finns tillgängligt att arbeta med, säger Erik Lindblom.

Enligt IVL skulle det nya kartläggningsverktyget också kunna dra nytta av de digitala produktpass som EU föreslagit och som Miljö & Utveckling skrev om nyligen. De första digitala produktpassen förväntas vara på plats tidigast år 2025.

Nästa steg för kartläggningsverktyget är att utreda samt att genomföra ett koncepttest i ett fortsatt uppdrag från Naturvårdsverket.