”PFAD blir omöjligt på marknaden”

PFAD – som tillverkas av en restprodukt från palmoljetillverkning – är ett omstritt biodrivmedel. Bland annat används det för inblandning i diesel enligt den så kallade reduktionsplikten. 

– Hittills har ju PFAD klassats som rest. Som sådan behöver den inte uppfylla de krav på spårbarhet och markskydd som ställs på andra biodrivmedel enligt EU:s hållbarhetskriterier, säger Per Östborn, Gröna bilister, till Miljö & Utveckling.

Neste: Får negativa konsekvenser

Det är EU:s förnybarhetsdirektiv som styr kraven på biobränslena. Enligt det ska ett bränsle som inte är en restprodukt kunna spåras hela vägen till odlingsmarken. Ett bränsle som baseras på restprodukter behöver bara kunna spåras till den fabrik där det framställdes.

Läs mer: Andreas Rydell: Skyhöga mål får alla att skärpa sig

Neste, som tillverkar HVO med bland annat PFAD som råvara, har tidigare meddelat att de kommer att göra all sin råvara spårbar till 2020.

– Beslutet får negativa konsekvenser för arbetet med att minska utsläppen i transportsektorn. Samtidigt är det bra att införandet skjutits fram till den 1 juli, vilket ger oss mer tid att driva arbetet med att öka spårbarheten till plantagenivå, något som vi har jobbat för under en längre tid, säger Carl Nyberg, vd för Nestes svenska bolag, till Miljö & Utveckling.

Av regeringens konsekvensanalys framgår att beslutet från början var tänkt att gälla från 1 juli 2018. Det har alltså försenats i ett år.

Påverkar inte Nestes nya raffinaderi

Neste använder ett tiotal olika råvaror i produktionen av HVO, varav de flesta är restprodukter.

– Vi står fast vid att PFAD borde klassas som en restprodukt, vilket vi varit tydliga med under hela processen, säger Carl Nyberg.

Det svenska beslutet kommer inte att påverka bolagets planerade satsning på en utbyggnad av raffinaderiet i Singapore.

– Ett beslut på en enskild marknad påverkar inte investeringen, säger Carl Nyberg.

PFAD-baserad HVO svårt att få genomslag på marknaden 

Enligt Gröna bilister kommer PFAD-baserad HVO att ha svårare att få genomslag på marknaden när beslutet träder i kraft 1 juli nästa år. Det beror på att PFAD tilldelas högre klimatpåverkan än tidigare, när den inte längre räknas som restprodukt.

– Framtida PFAD kommer inte att vara lika attraktiv på biodrivmedelsmarknaden som den är nu, eftersom den inte kommer att tilldelas lika låg klimatpåverkan som den gör nu. Alla råvaror som räknas som rest tilldelas nämligen automatiskt mycket låg klimatpåverkan, eftersom de bara belastas med utsläppsposter tillbaka till fabriken där resten uppstod, inte ända tillbaka till odlingen, säger Per Östborn.

– I och med vår nya reduktionsplikt spelar den tilldelade klimatpåverkan stor roll, eftersom en låg klimatpåverkan innebär att mindre mängd biodrivmedel måste blandas in för att uppfylla plikten. Det blir billigare för bränsleföretagen, säger Per Östborn.

Enligt den konsekvensutredning som regeringen gjort inför beslutet kan priset på HVO100 komma att stiga när PFAD inte längre används som råvara. Under 2016 var ungefär 23 procent av all HVO som användes i Sverige tillverkad av PFAD. Enligt analysen kommer en brist på HVO-marknaden att leda antingen till minskad försäljning eller att marknaden istället köper HVO tillverkad av palmolja. Detsamma gäller för den del av marknaden som drivs av reduktionsplikten.

Om bränsleleverantörerna använder HVO baserad på palmolja för att uppfylla reduktionsplikten kommer det att krävas en högre inblandning för att uppfylla lagkraven. Det beror på att palmoljebaserad HVO inte är en restprodukt och därför beräknas orsaka större växthusgasutsläpp.

Läs mer om vad Gröna Bilister tycker om beslutet här.

Läs mer: Pant sparade 150 000 ton koldioxid