Nyckeltal för uppföljning – så mäts social hållbarhet i Södertälje

Social hållbarhet Social hållbarhet är en del av varje kommuns kärnverksamhet, men att följa upp och mäta arbetet är fortfarande en utmaning för många. Hanna Klingborg, ordförande i Södertälje kommuns hållbarhetsutskott, ger sina bästa tips.

Nyckeltal för uppföljning – så mäts social hållbarhet i Södertälje
Foto: Adobe stock.

I Södertälje kommuns uppföljningsrapport redogörs kommunens framsteg inom folkhälsa och social hållbarhet. Vid sidan av framstegen lyfts också ett antal problemområden där utvecklingen behöver vända.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Bakom rapporten ligger ett gediget arbete med att mäta och följa upp det sociala hållbarhetsarbetet. Social hållbarhet handlar ofta om mjuka värden, och kan vara svårare att mäta än exempelvis koldioxidutsläpp. I Södertälje har man ett antal nyckeltal som anses relevanta och som mäter både framgångar och utmaningar i det sociala arbetet.

– Det är viktigt att belysa våra framgångar, men också de utmaningar vi står inför. Personligen upplever jag Södertälje som en modig kommun som inte undviker att synliggöra sina svårigheter. Det visar på en vilja att möta och åtgärda problemen i stället för att förbise dem, säger Hanna Klingborg, ordförande i Södertälje kommuns hållbarhetsutskott.

Hållbarhetsarbetet i Södertälje kommun tar avstamp i Agenda 2030. Samtidigt har kommunens folkhälsostrategi successivt utvecklats för att bli den huvudsakliga ramen för det sociala hållbarhetsarbetet. Folkhälsostrategin 2021-2024, som antogs av kommunstyrelsen 2020, innehåller nio specifika mål, och sex målområden. Dessa målområden handlar bland annat om psykisk hälsa, levnadsvanor, boende, utbildning, arbete, inflytande, tillit och delaktighet.

– Målen formulerades med inspiration från både de nationella folkhälsomålen och den lokala folkhälsostatistiken i Södertälje, säger Hanna Klingborg.

För att kunna göra effektiva uppföljningar är det enligt Hanna Klingborg viktigt att alla berörda parter är engagerade i målen redan från början och att parterna upplever att uppsatta mål är meningsfulla och relevanta.

– Den strategiska utvecklingsprocessen är fundamentet för en effektiv uppföljning. I strategin bör det tydligt framgå vilka som har ansvar för att uppnå målen och vem som koordinerar arbetet, säger hon.

Hanna Klingborg tycker att det är viktigt att det finns en strävan i arbetet med social hållbarhet att täcka alla viktiga områden, men samtidigt kunna fokusera extra på de högst prioriterade frågorna. De som kräver särskilda insatser.

– Detta kan uppnås genom specifika handlingsplaner, till exempel en demokratihandlingsplan, där man identifierar behovet av förbättringar avseende förtroende, delaktighet och inflytande.

Det är kommunstyrelsen i Södertälje som har det övergripande ansvaret för uppföljningen av det sociala arbetet. Hållbarhetsutskottet har ansvaret för att sammanställa och förbereda det nödvändiga underlaget. Det praktiska arbetet börjar med att hållbarhetsutskottet skickar en mall till alla avdelningar för att utvärdera deras aktiviteter, insatser och planer inför kommande år.

– Efter att vi fått in informationen analyserar vi den, får den godkänd av en nämnd och sammanställer sedan allt i en rapport som godkänns av både kommunstyrelsen och fullmäktige, säger Hanna Klingborg.

Hon rekommenderar att man är försiktig så att man inte översvämmas av för många styrdokument, vilket lätt kan hända.

– Det är viktigt att kunna avsluta eller ta bort en plan när dess mål har uppnåtts för att kunna återgå till ordinarie arbete, säger hon.

Hon varnar också för att samla på sig för mycket data. Hon menar att det är viktigt att man säkerställer att den insamlade informationen är användbar och att den verkligen kan omsättas i konkreta åtgärder för förbättring.

Södertälje kommuns uppföljning av den sociala hållbarheten för 2022 visar på pågående aktivt arbete för att uppnå målen.

– I vår senaste uppföljning har vi sett flera positiva förändringar. Andelen barn som lever under en låg ekonomisk standard har minskat, en ny familjecentral har öppnats, och tryggheten i skolan har ökat för de flesta elever. Dessutom har långtidsarbetslösheten minskat, säger Hanna Klingborg.

Samtidigt visar uppföljningen att det finns områden där utvecklingen går i en negativ riktning. Till exempel har valdeltagandet bland invånarna minskat, liksom antalet invånare som känner förtroende för andra. Det finns också en ökande andel människor som avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla.

Just vikten av transparens är något som Hanna Klingborg trycker extra på.

– När man gör uppföljningar är det betydelsefullt att även lyfta fram de mindre framgångsrika områdena. Det kan ibland måla upp en mindre positiv bild av kommunens arbete, vilket inte alltid är önskvärt. Men jag anser att det är viktigt att vara medveten om och öppen för de utmaningar som vi står inför.

För att uppföljningen ska vara verkligt användbar menar Hanna Klingborg också att man måste mäta utvecklingen över tid. En årsöversikt kan vara intressant, men det är över en längre tidsperiod som man tydligare kan observera utvecklingen.

– Det möjliggör analys för att identifiera behovet av förändringar. Det är viktigt att utvärdera om vi följer rätt väg eller om det krävs justeringar och förändringar i tillvägagångssättet.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.