nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Nyamko Sabuni, ÅF.
Nyamko Sabuni, hållbarhetsdirektör på ÅF, trendspanar kring bland annat innovation, hållbara städer och klimatfrågan. FOTO: ÅF

Nyamko Sabuni: Stadsomvandling är en nyckel till hållbar framtid

Bakom lucka 14 finns ÅF:s hållbarhetsdirektör Nyamko Sabuni. Hon ser en utveckling där hållbarhet integreras i verksamheten och affären, och hoppas att 2019 blir ett år då stadsomvandlingen fortsätter med människans behov i centrum.

  • Annons 1

Vilken utveckling ser du inom hållbart samhällsbyggande under 2018?

– Den utveckling vi ser är att hållbarhet gör resan från att vara en ad-on fråga till att börja integreras i verksamheten och affären. Det är inte bara complience längre, utan man kopplar hållbarhet till de innovationer som behövs för en hållbar framtid. Innovationer de senaste hundra åren har haft till syfte att underlätta för människan på olika sätt. Då tänkte man inte på vilka konsekvenser de fick för miljön eller socialt. Ta till exempel bilen som innovation. Den underlättar transporter av människor och varor, men andra sidan av myntet är att den orsakat skadliga utsläpp och många människors död i trafikolyckor. Hade bilen innoverats idag hade den tagit hänsyn till dessa effekter.

– Den utveckling vi ser är att dessa misstag korrigeras genom att bilar utvecklas som ska gå på el istället för fossila bränslen och bilar som har nollvision när det gäller trafikolyckor. Morgondagens innovationer ställer krav på att vi tänker inte bara funktion utan också konsekvenser för att i större utsträckning göra rätt från början. Det är denna resa jag ser äger rum.  

Vilka trender ser du inför 2019?

– Vår (ÅF:s) påverkan sker främst i kundledet. Som konsultbolag är den tydliga trenden klimatrelaterad. TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) kommer förändra spelplanen för många företag. Jag ser att fler företag kommer behöva göra klimatriskanalyser och redovisa sina utsläpp genom hela värdekedjan. De företag som måste redovisa enligt hållbarhetslagen kan få stor nytta av att använda TCFD som redskap när de ska redovisa hur de hanterar klimatrisker, hur de avser arbeta för att minska sina utsläpp och vilka resultat de ser.

Vilka förhoppningar har du inför 2019?

– Städer fortsätter att växa och stadsomvandling är en nyckel till hållbar framtid. Jag har förhoppningar om att våra beslutsfattare fortsätter att utveckla städerna med människans behov i centrum. Vi behöver rena, tysta, njutbara städer med tillgång till bevarade grönområden för rekreation.

Miljö & Utvecklings julkalender: 

Lucka 1: ”Det går inte att blunda för kemikalieproblemen”

Lucka 2: Klimatkämpe berättar om trenderna 2019

Lucka 3: Valet till EU-parlamentet viktigast 2019

Lucka 4: Fysikprofessorn hoppas på billigare förnybar el 2019

Lucka 5: ”2018 blev växtbaserade livsmedel plötsligt mainstream”

Lucka 6: Mattias Goldmann: 2019 blir delningsekonomis år

Lucka 7: Naturskyddsföreningen: ”Biologisk mångfald får utrymme i samhällsdebatten”

Lucka 8: Akea: ”Lagkravet på hållbarhetsrapportering har gjort sitt”

Lucka 9: Svante Axelsson: Större fokus på CCS-teknik väntar

Lucka 10: Nudie Jeans: ”Vi ser ett fortsatt fokus på det återvunna plagget”

Lucka 11: Esam: 2018 visade mycket drivkraft kring klimatfrågor

Lucka 12: Nordea: Bankerna behöver erbjuda lösningar inom hållbara finanser

Lucka 13: Per Bolund: 2019 ökar trenden med grönt sparande

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Fiskguiden 2019: Här är fiskarna du ska låta simma vidare

WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur är släppt. Den vittnar bland annat om att bestånden hos 4 av 10 av våra vanligaste matfiskar inte mår bra. Miljö & Utveckling listar vilka fiskar du ska undvika i disken.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Debatt: Sverige kan bli världsledande inom bio-CCS

Debatt

Sverige kan bli världsledande med bred tillämpning av bio-CCS. Med sammanlagda utsläpp på 30 miljoner ton biogen koldioxid från 38 stora punktkällor finns goda förutsättningar. Det blir dyrt i starten, men på sikt sjunker kostnaderna, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio – Svenska bioenergiföreningen.