Nya värmerekord – så slår sommarens extremhetta

Sommarens extremvärme har på många platser varit förödande. Länder som Italien, Grekland, Portugal, Spanien, Tunisien, Kanada och Indien har plågats av extrema värmeböljor och svårsläckta skogsbränder.

Både juni och juli har slagit värmerekord, enligt mätningar från Världsmeteorologiska organisationen WMO och jordobservationsprogrammet Copernicus. Redan fem dagar innan juli nått sitt slut presenterades nyheten om att månaden kommer att bli den varmaste någonsin globalt.

”Vi behöver inte vänta till slutet av månaden för att veta detta. Om det inte blir en mini-istid de kommande dagarna kommer juli 2023 att slå rekord över hela linjen”, kommenterade FN:s generalsekreterare António Guterres beskedet.

Mätningarna för juli visar att alla dagar sedan den 3 juli varit varmare än det tidigare dygnsrekordet från 2016. Den globala medeltemperaturen nådde sitt högsta dygnsvärde den 6 juli (17,08 grader) och nästan lika höga värden registrerades den 5 och 7 juli.

– Det är ännu en signal om hur viktigt det är att minska utsläppen av växthusgaser och att samtidigt arbeta med klimatanpassning, säger Markku Rummukainen, klimatrådgivare och nationell kontaktpunkt för IPCC, SMHI i en kommentar.

Så många dör i extremvärmen

Hur många som har avlidit av sommarens extremhetta är ännu inte känt, men 2022 dog drygt 61 000 personer i Europa av värmeböljor enligt en ny studie. I studien, som publicerats i tidskriften Nature Medicine, har forskarna utgått från det totala antalet dödsfall i Europa och sedan jämfört dödsfallen med de uppmätta temperaturerna mellan den 30 maj och 4 september.

Flest värmerelaterade dödsfall 2022 hade Italien, där 18 000 beräknades ha avlidit. Därefter följde Spanien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Grekland. I Sverige var antalet avlidna till följd av extremhetta 40 personer förra året. Enligt studien var överdödligheten störst bland äldre, samt högre bland kvinnor än män. Ett resultat som kan härledas till att kvinnor ofta blir äldre än män.

Forskarna slår också fast att cirka 68 000 personer kommer att dö i förtid varje sommar runt år 2030 om ingenting händer fram tills dess.

En annan studie, som EU:s miljöbyrå EEA står bakom, visar att extremväder har orsakat nästan 195 000 dödsfall i Europa mellan 1980 och 2021. Enligt studien står värmeböljorna för 81 procent av dödsfallen. Under samma period visar studien att extremväder orsakat kostnader för över 560 miljarder euro, motsvarande omkring 6 500 miljarder kronor.

Mänskliga utsläpp bakom hettan

Utan mänskliga utsläpp skulle värmeböljor likt sommarens vara extremt sällsynta, enligt forskare vid World Weather Attribution. Studien, som ännu inte gått igenom en peer review-granskning men stöds av FN:s klimatpanel IPCC, visar att de maxtemperaturer som uppmätts i USA, Mexiko och Europa i juli i princip vore omöjliga utan den globala uppvärmningen.

I Kina hade en liknande värmebölja som juli månad uppvisat kunnat inträffa en gång på 250 år. Om de globala utsläppen inte minskar snabbt väntas framtidens värmeböljor bli ännu vanligare och pågå under en längre tid, slår forskarna fast.