Nya tjänster ska minska bilägande

– Maas står för ”Mobility as a Service” och är både namnet på företaget och på tanken som är grunden för det. Du prenumererar på ett mobilitetspaket, som tar hand om alla dina behov för en månad, som ett Spotify för transporter, berättar Kaj Pyythia, medgrundare till företaget.

Valbara alternativ

De som använder företagets tjänst Whim ska kunna välja mellan taxiresor, bildelning, kollektivtrafik och kanske mer därtill, antingen betalt periodvis eller i form av en prenumeration.

– Vi ska vara det verkliga alternativet till att äga en bil, säger Kaj Pyythia.

Whim har sedan starten i höstas fått 35 000 kunder i Helsingforstrakten, av vilka de flesta använder tjänsten som en app för att köpa biljetter. För de 5 000 som prenumererar kostar den 49 euro per månad, att jämföra med kollektivtrafikens månadskort som kostar 54 euro.

Grundbulten är kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken är grundbulten i konceptet och Maas samarbetar med kollektivreseföretag där företaget etablerar sig. Kunderna ska lockas att sälja bilen, för klimatets skull men också för att minska trafiken på igenkorkade storstadsgator och motorvägar. Bildelning ingår i de tjänster som erbjuds, men tjänsten får inte göra så att fler väljer bil för sina resor.

– Vi ger dem tillgång till bil när de behöver, som taxi, men även kollektivtransport och framöver också cyklar. Då kan vi påverka dem att sluta vara bilförare och övergå till ett mer hållbart sätt att transportera sig, säger Kaj Pyythia.

Ett sätt att locka människor till kollektivtrafiken är att erbjuda billiga taxiresor till hållplatsen eller tunnelbanestationen. Bland de 5 000 kunder som prenumererar på Whim använder 73 procent kollektivtrafik att jämföra med genomsnittet i Helsingfors som är 43 procent.

Fler kunder utanför Helsingfors

Målet är nu att kunderna ska bli fler och inte bara i Helsingfors. Maas sprider sina tjänster i världen, senast med en etablering i brittiska Birmingham. Tanken är att den som använder tjänsten också ska kunna använda den vid längre resor.

– Vi finns i 70 städer idag och ska bli globala inom fem år, säger Kaj Pyythia.

Sverige finns med i planeringen och företaget har kontakt med Stockholms Lokaltrafik.

Tanken är dock inte att ta över marknaden helt, utan Maas hoppas på fler liknande företag att inleda samarbete med.

– Om vi skulle erbjudas ensamrätt i en stad så gör vi revolt. Ett monopol hindrar tjänsten från att växa så snabbt som det behövs, säger Kaj Pyythia.

Inget liknande i Sverige

I Sverige finns ännu inget liknande. Däremot finns Energimyndighetens projekt Challenge from Sweden, som har ett liknande syfte:

– I vårt projekt ska vi få fram nya hållbara mobilitetstjänster, som är sömlösa. Du ska kunna använda en tjänst, förslagsvis kopplad till mobilen. Där ska du ha tillgång till kollektivtrafik, regionala tåg, nationella tåg, olika bildelningssystem, cykellånesystem, och allt annat du behöver för att resa, berättar Jesper Johansson på Swedish Incubators and Science Parks, som har som uppdrag att leda projektet.

Tanken är, precis som för Whim, att användaren ska slippa äga en bil. Systemet ska inte locka över trafikanter från kollektivtrafiken. En studie i Boston visar att införandet av mobilitetstjänster kan leda till det, berättar Alfred Andersson som forskar vid Institutionen för teknik och samhälle vid universitetet i Lund. Bildelning visade sig där ta kunder från kollektivtrafik och få cyklister att låta cykeln stå.

– I Boston, där man låtit Über och andra aktörer utforma systemen som de vill, blir det lättare för alla att åka bil. Och då säger det sig självt att det blir fler som också tar sig runt med bil. Det är viktigt med regleringen så att det blir ett samspel mellan kollektivtrafiken och mobilitetstjänsterna, säger Alfred Andersson.

Finland går först

Finland är ett föredöme, anser han, för där har man infört ett regelsystem som hjälper människor att välja rätt. Det handlar alltså inte bara om att Whim finns där:

– I Finland har de börjat anpassa regleringen för de nya mobilitetstjänsterna så att de kan utforma sina tjänster under samma paraply som operatören av kollektivtrafiken. Då blir det snarare samarbete än konkurrens, förklarar han.

Alfred Anderssons forskning går ut på att undersöka hur människor ska påverkas att välja annat än bil till transporter.

– Mycket handlar om att medvetandegöra att tjänsterna finns och få folk att prova på. Det finns många psykologiska spärrar, som gör att vi fortsätter med det vi alltid har gjort och känner motstånd mot det vi inte har provat. Jag tror att man måste jobba med marknadsföring av kollektivtrafiken, precis som bilindustrin gör, säger han.