Så ska svenskarna äta mer hållbart

Köttkonsumtionen ska minska med 30 procent till 2035, samtidigt som intaget av fullkorn ska fördubblas. Dessa är några av de nationella målen som Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten nu presenterar för regeringen.

Dagens livsmedelskonsumtion ökar risken för flera sjukdomar och har en negativ inverkan på samhället. Dessutom är den nuvarande konsumtionen inte hållbar för miljön och klimatet. Mot bakgrund av detta gav regeringen myndigheterna i juni 2022 i uppdrag att utveckla mål för att hantera svenskarnas ohållbara ätmönster.

– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell, i en kommentar.

5 nationella mål

I rapporten, som nu har lämnats över till regeringen, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035:

• Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
• Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
• Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
• Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
• Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

För att uppnå målen krävs särskilda insatser. Myndigheterna har identifierat fem områden som vägledande för aktörer och för att skapa förändring i livsmedelssystemet:

• En marknad som stödjer en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
• En offentlig sektor som främjar en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
• Samarbete mellan offentliga och kommersiella aktörer för att främja en hållbar och hälsosam matmiljö
• Ökad kompetensen hos viktiga aktörer i livsmedelssystemet
• Det offentliga ska främja kunskapsutveckling och kunskapsspridning

– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, avslutar Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.