Reformen som innebar att alla svenska hushåll fick nya elmätare uppgick till en kostnad på cirka 12 miljarder kronor för energibranschen, enligt Lunds universitet. Den ökade medvetenhet i och med att hushållen varje månad debiteras utifrån vad de faktiskt förbrukat skulle leda till en minskad elförbrukning. Men det verkar inte stämma överens med hushållens verkliga beteende.
Jurek Pyrko, professor i energihushållning vid Lunds Tekniska Högskola, har studerat vad som händer med elförbrukningen då personer har tillgång till en elstatistiktjänst på nätet som visar kilowattåtgången timme för timme.
– Möjligheten att ständigt få uppdaterad information om sin elförbrukning förändrar inte i sig människors beteende, enligt vad vi kunde se. Men om informationen kompletteras med rådgivning kan den ha positiv effekt. Rådgivningstjänster, där elbolagen och kunden sätter upp energibesparingsmål, blir vanligare framöver, skulle jag tro. Flera energiföretag har nu upptäckt denna affärsmöjlighet. Eftersom det är så lätt att byta elbolag blir det allt viktigare för elbolagen att ge individuell service för att behålla sina kunder, vilket är mer värt än om deras elräkning går ner något, säger Jurek Pyrko.
Info i tid
För tillfället är Jurek Pyrko även med och utvecklar en ny applikation tillsammans med elbolagen. Tanken är att applikationen ska ge bolagen möjlighet att snabbt skicka ut information till hushållen. Får konsumenten veta att elpriset kommer att stiga det närmaste dygnet kan man exempelvis vänta med att sätta igång tvättmaskinen.
– Tvärtom mot vad många tror ligger det inte i elbolagens intresse att många kunder förbrukar el när priset är högt. Elbolagen gynnas av en jämn konsumtion så att de slipper köpa in för mycket dyr el på elbörsen eller av sina leverantörer, el som de senare riskerar att behöva dumpa priset på om den inte köps upp av deras egna kunder. Bättre i så fall att kunna köpa in just rätt mängd el redan från början, påpekar Jurek Pyrko.