Inga produkter i varukorgen.
Ny standard för miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser
Hur ska man bedöma miljökonsekvenser i samband med fusioner och uppköp? Detta problem har fått ökat fokus de senaste åren. Nu kommer en ny standard i ISO 14000-serien som tar sig an miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser.
Intresset för att kunna bedöma miljökonsekvenser i samband med affärsöverlåtelser har ökat drastiskt på senare år. Det finns flera exempel på stora koncerner som fått obehagliga överraskningar efter affärsöverlåtelser. ABBs problem med skyhöga skadeståndsanspråk mot det amerikanska dotterbolaget Combustion Engineering är ett tydligt exempel. Skadeståndsanspråken har sin grund i en exponering av asbest från företagets produkter som levererades i mitten av 1970-talet medan ABB förvärvade företaget 1990. Det är i första hand två orsaker till varför behovet av en internationell standardisering finns. Den ena är det raskt ökande antalet internationella affärsövertaganden där miljöaspekterna är en viktig faktor när affärsriken ska bedömas, och den andra är den allt tuffare miljölagstiftningen i stora delar av världen.
Säkrare miljöbedömningar
Som ett led i det ökade intresset av att kunna förstå och bedöma miljökonsekvenser kopplade till organisationer, tomter, eller anläggningar har ISO 14000-serien berikats med den nya standarden ISO 14015. Meningen är att standarden ska kunna användas för att göra en miljöbedömning i samband med ett förvärv eller en avyttring, men den kan också användas som en del i en större affärsbedömning. Sådana bedömningar blir allt vanligare vid till exempel kreditprövningar, försäkringskontrakt eller när fastigheters och anläggningars värde ska avgöras. Målet med miljöbedömningarna är att det ska gå att fastslå sambandet mellan miljöaspekterna, miljöriskerna och affärskonsekvenser när man förbereder en affärstransaktion.
– Ansvaret för miljökonsekvenserna ligger på den som köper och med en internationell standard på det här området finns förutsättningar för att miljöbedömningarna blir konsekvent och identiskt utförda. De blir helt enkelt mer effektiva och reducerar risken för att viktiga aspekter missas, förklarar Kristina Sandberg, projektledare för ISO 14000 på Swedish Standards Institute, SIS.
Flexibel standard
De grundläggande principerna för ISO 14015 är att standarden erbjuder en vägledning men den fastställer inga kriterier för affärskonsekvenser. Standarden är flexibel vilket gör det möjligt att anpassa den efter olika kunder och situationer. Det är kunden som leder processen och bestämmer vad som ska bedömas och vilka kriterierna ska vara. Det är också kunden som bestämmer om identifiering av affärsmöjligheter ska ingå i bedömningsprocessen.
Vissa kritiska röster har höjts för att markundersökningar, saneringar och beslut om att påbörja sådana inte uttryckligen ingår i standarden.
– Standarden är i huvudsak till för att systematisera miljöbedömningar, men eftersom den är flexibel kan markundersökningar mycket väl tas med i bedömningen. Det är upp till kunden att bestämma. Däremot säger inte standarden något om beslut om eventuell sanering, säger Kristina Sandberg.
Klar före sommaren
När man utför en miljöbedömning enligt ISO 14015 följer man vissa fastställda faser.
– Aktiviteterna i de olika faserna hjälper till att definiera rollerna och vilket ansvar de olika inblandade parterna har, säger Kristina Sandberg.
Fas ett är planering. Här sätter man upp mål, omfattning och kriterier för miljöbedömningen. Under informationsinsamlingsfasen gör man bland annat intervjuer och översyn av dokument och protokoll. Nästa steg blir att utvärdera informationen. Det görs dels genom att risker och möjligheter definieras, dels genom att konsekvenserna av dessa utvärderas. Sista fasen i miljöbedömningen är att resultaten rapporteras.
ISO 14015 fastställdes och godkändes vid årsskiftet. Den svenska översättningen av dokumentet pågår som bäst och ska enligt planerna vara klar före sommaren.
