En av de tydliga trenderna i årets undersökning från Ungdomsbarometern, som bygger på svar från 15 000 unga mellan 15 och 24 år, är ett minskat politiskt intresse.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, i en kommentar.
Andelen unga med intresse för samhällspolitik har sjunkit från 50 procent år 2018 till 38 procent år 2023. Denna nedåtgående trend återspeglas även i en minskad tilltro till politikernas förmåga att hantera samhällets utmaningar.
Även om majoriteten av ungdomarna fortfarande anser att demokrati är det bästa styrelseskicket, uppger 13 procent att de helt eller delvis inte håller med om påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle”. En femtedel av unga män distanserar sig från detta påstående.
Minskat intresse för jämställdhet och klimatfrågor
Andelen personer som identifierar sig som antirasist, feminist och miljövän har minskat med femton, sju respektive sex procentenheter jämfört med 2019. Bland unga kvinnor har intresset för jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna minskat från 64 procent år 2021 till 46 procent år 2023.
Trots att engagemanget har minskat är det fortfarande klimat- och miljöfrågor som unga anser vara mest betydelsefulla när de tvingas välja en specifik fråga. Dock har andelen som anser att miljö och klimat är en av de viktigaste frågorna minskat med 14 procentenheter, från 48 procent till 34 procent, sedan 2021.
– Unga är idag väl medvetna om vilka utmaningar som finns globalt och i svenska samhället. Att intresset för politik, tron på demokrati och politikernas förmåga att hantera problem sjunker är allvarligt, men kan också vända tillbaka snabbt om samhället förändras i en positiv riktning, avslutar Ulrik Hoffman.