Inga produkter i varukorgen.
Ny OECD-rapport: Endast 9 procent plast återvinns globalt
Plast OECD kommer med en ny rapport som visar att världens plastkonsumtion inte ens är i närheten av att vara cirkulär. Endast nio procent av all plast globalt återvinns enligt rapporten. "Oansvarigt" liten mängd enligt Inger Näslund, talesperson på WWF.
Plast produktionen har dubblerats mellan 2000 till 2019.
Foto: WWF
OECD släpper under tisdagen rapporten Global Plastics Outlook, om världens plastkonsumtion. Genom att kombinera data på global-, land- och sektornivå, kan organisationen slå fast att mellan 2000 och 2019 har både den globala plastproduktionen och plastavfallet mer än dubblerats och ligger nu på 460 respektive 353 miljoner ton årligen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten visar även att endast 9 procent av plastavfallet återvinns, 19 procent bränns och nära 50 procent läggs på deponi. De återstående 22 procenten släpps antingen ut i miljön eller läggs på okontrollerade deponier.
-Att så liten mängd av plastavfallet som tas omhand är helt oansvarigt och WWF har under ett antal år lyft frågan i olika länder. Det vi ser i världshaven och andra livsmiljöer är just människans oansvariga hanterande av plast och att strukturer inte finns eller är outvecklade i många länder så plast bara läggs på hög eller bränns. Återvinning och återanvändning måste öka radikalt nationellt och globalt, säger Inger Näslund på WWF till Miljö & Utveckling.
Pandemin ökade världens konsumtion av engångsplast
OECD slår i sin rapport fast att coronapandemin ökade världens konsumtion av engångsplast, samtidigt som plastkonsumtionen över lag minskade. När ekonomin väl tar fart i andra länder igen, förutspår OECD att plastkonsumtionen kommer öka igen.
Dålig plasthantering största problemet
Att inte ta hand om plastmaterial på ett korrekt sätt är den största källan till att mikroplaster läcker till miljön. Under året 2019 läckte 22 miljoner ton plastmaterial ut i miljön, och makroplaster står för nära 90 procent av all läckt plast, till största del på grund av dålig hantering.
Produktionen av ny plast största utsläppskällan
Enligt rapporten står plast för 3,4 procent av de globala utsläppen av växthusgas. De största utsläppen genereras vid produktionen. OECD skriver att om man bättre kunde ta tillvara på plastmaterialet istället för att producera nytt skulle utsläppen minska kraftigt.
Rika länder bättre på plasthantering
Ju rikare ett land eller område är desto bättre hantering av plast. Låginkomstländer i vissa delar av Afrika och Asien samt Indien har svårast att ta hand om plastavfallet, där finns enligt OECD störst utvecklingspotential.
För att plasthanteringen ska bli mer cirkulär globalt, krävs bland annat enligt OECD att förpackningsdesignen anpassas för att lättare kunna återvinnas samt att reglerna för kemikalier blir mer gränsöverskridande mellan länder. Men Inger Näslund saknar krav på bindande åtgärder.
– Jag kan ha missat något men de (OECD. reds.anm) säger inget om ett globalt rättsligt bindande avtal för alla nationer att sträva mot samma mål. Det WWF nu hoppas tas upp i FNs Miljöförsamling i Nairobi. De nämner i någon mening att åtgärder bör vara juridiskt bindande men inte hur, säger Inger Näslund.
