Inga produkter i varukorgen.
Ny lösning ska stoppa fiskdöden i vattenkraftverk
FORSKNING KTH-forskaren Jowan Rostami har utvecklat en ny lösning för att hantera problemet med fiskvandring vid vattenkraftverk. Nu tar hon sikte på vidareutveckling för att få fler fiskar att välja en annan väg i vattnet.
Foto: Carl Moser / Cellufy.
Sveriges tillgång till strömmande vatten är unik och vattnets kraft ger oss tillgång till betydande mängder förnybar energi. Men i älvar och åar påverkade av vattenkraft betalar både djur och natur ett högt pris. Enligt KTH-forskaren Jowan Rostami har hon uppfunnit ett nytt material som skyddar fiskarna från skador.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Jowan Rostami, doktorand inom Fiber- och Polymerteknologi på KTH, kontaktades förra året av Vattenfall, som hade stött på problem. Energibolagets tester visade att laxar uppfattade svajande skumstavar som hinder som de ogärna simmar igenom.
– Men skumplastmaterialet som användes i de första testerna skulle inte varit användbara i verkligheten, eftersom de snabbt skulle vittrat sönder och spridit mikroplaster i omgivningen, säger Jowan Rostami, i en kommentar.
Tillsammans med Lars Wågbergs forskargrupp, där Jowan Rostami är doktorand, inleddes ett nära samarbete för att söka efter ett alternativt, biobaserat material som kan styra laxar att välja en annan väg i vattnet.
– Vi har det senaste året forskat fram ett unikt skum-material med rätt egenskaper, som består främst av förnyelsebara råvaror från skogsindustrin och är biologiskt nedbrytbart, säger Jowan Rostami.
”Det börjar bli ganska bråttom”
Hon säger att materialframställningen är unik. Förutom cellulosafibrer från skogsindustrin har skummaterialet även tillverkats med lignin, det träbaserade ämnet som är världens vanligaste biopolymer efter cellulosa, och som vanligtvis brukar brännas upp.
– Flera av Sveriges cirka 2 000 vattenkraftverk har problem med fiskvandring och behöver lösningar för att ge fiskarna en säker turbinpassage. Den här sortens nya hållbara skum-material kan behövas både i Sverige och utomlands, om vattenkraften ska kunna behålla full produktion med tanke på nya miljökrav. Det börjar bli ganska bråttom nu när samhället går igenom en grön omställning, säger hon.
Jowan Rostami beskriver resultatet av det första pilotprojektet tillsammans med Vattenfall som framgångsrikt. Tillsammans med hennes doktorandkollega Rebecca Östmans driver hon företaget Cellufy med stöd från KTH Innovation. Samarbetet har bland annat resulterat i att företaget redan har lämnat in två patentansökningar för nya typer av skummateriel.
– Vi är glada över att få fortsätta vårt samarbete med Vattenfall. Nu tar vi tillsammans sikte på vidareutveckling av materialet för fler tillämpningar och användningsområden, avslutar hon.
