Nu skärps visselblåsarlagen – är ni redo?

Social hållbarhet Snart skärps visselblåsarlagen i Sverige. Förändringarna är omfattande och kan bli kostsamma för den som inte följer regelverket.

Nu skärps visselblåsarlagen – är ni redo?
I december skärps den svenska visselblåsarlagen med nya krav på arbetsgivare. Foto: StockAdobe

Att som visselblåsare ge sig på ett av världens mäktigaste företag och myndigheter kräver en hel del mod. Ta bara Edward Snowden som larmade om massavlyssning och sedan dess inte kan återvända till USA.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Men även i Sverige har det blivit mycket snack om visselblåsare genom åren, och nu skärps visselblåsarlagen. Man kan konstatera att det i Sverige finns två områden där visselblåsarna gör mer väsen av sig – inom vård/omsorg och kopplat till försvaret. Bara under senaste året har det varit flera händelser.

Visselblåsare blev utköpt

Christina Lundqvist i Skellefteå blev utköpt av kommunen efter att ha slagit larm om dålig arbetsmiljö. Undersköterskan Karin Robertson i Storuman larmade också om dålig arbetsmiljö, inom hemvården. Hon blev omplacerad.

Vårdbiträdet Stine Christophersen gick ut med uppgifter om bristande smittskydd på Attendos äldreboende i Sabbatsberg, vilket ledde till att hon först fick en utskällning och en erinran av vårdjättens regionchef. Sedan en ursäkt av företagets högsta ledning när fallet blev känt i pressen.

Anmälde chefer till JK

Ingrid Leirnes larmade om att personal gick till jobbet på hälsocentralen förkylda, mitt i pandemin. Då utsattes hon för repressalier, varpå hon själv anmälde chefer på Region Västerbotten till JK för tjänstefel. JK valde i augusti att inleda en förundersökning.

Då hade revisorerna i Region Västerbotten ändå tagit fram en granskningsrapport 2020, där man konstaterade att det bland kommunens anställda fanns en utbredd uppfattning om en tystnadskultur i regionen – och att många anställda saknar tillräcklig kunskap om meddelarfriheten.

”Visselblåsare behövs”

Alexandra Franzén, alldeles nybliven doktor i sociologi vid Lunds universitet, konstaterar i sin avhandling att såväl visselblåsare som grävande journalister behövs. Inga andra kan kontrollera säkerhets- och underrättelsetjänsterna i västerländska demokratier.

Visserligen har vi en visselblåsarlag sedan 2019. Men från och med den 17 december blir det skärpningar:

  • Omfattar fler verksamheter: Förutom arbetstagare (inklusive inhyrd arbetskraft) kommer den nya visselblåsarlagen även skydda egenföretagare, volontärer och praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan och dessutom aktieägare som är verksamma i bolaget.
  • Gäller längre tid: Skyddet gäller inte bara under anställning utan kan även gälla viss tid före eller efter anställningen.
  • Gäller fler personer: Skyddet täcker inte bara den person som rapporterar, utan under vissa omständigheter även anhörga och kollegor samt juridiska personer som har anknytning till den rapporterande personen.
  • Gäller även mindre allvarliga missförhållanden: Enligt nu gällande visselblåsarlag ska rapporteringen gälla ”allvarliga missförhållanden”, alltså missförhållanden som kan ge kännbara straff, för att skyddet ska gälla. Men den nya lagen omfattar även sådant som det finns allmänintresse av att berätta om, till exempel om en produkt är farlig eller om skattemedel slösas bort.

Ansvarsfrihet skyddar visselblåsaren

Skyddet är ansvarsfrihet: Den som rapporterar ska inte kunna hållas ansvarig för att brutit mot tystnadsplikt om informationen var så viktig för att avslöja missförhållandet. De får inte heller hållas ansvariga för att ha skaffat information på ett sätt som innebär att man brutit mot bestämmelser (gäller ej om man därigenom begått brott).

Detta gäller för alla arbetsgivare. Men sedan tillkommer skyldigheter för dem med 50 eller fler anställda i form av krav på rapporteringskanaler: Verksamhetsutövare som har 50 eller fler anställda vid ingången av varje kalenderår är skyldiga att inrätta särskilda kanaler för rapportering och uppföljning.

Det finns regler om beskriver hur detta ska göras och inom vilken tidsperiod. Privata arbetsgivare med 50–249 anställda ska ha detta på plats senast 17 december 2023, medan offentliga arbetsgivare och alla arbetsgivare med över 249 anställda ska vara klara tidigare – 17 juli 2022. Är man för sen kan verksamheten åläggas vite.

Myndigheter ska upprätta visselblåsarsystem

Den som inte vill rapportera missförhållanden till sin arbetsgivare internt ska kunna göra det direkt till vissa myndigheter, som har krav på sig att upprätta speciella visselblåsarsystem.

Så hur gör man då för att få kanalerna på plats och för att följa regelverket? I augusti i år kom en ny internationell standard för just visselblåsning, SS-ISO 37002, Ledningssystem för visselblåsning. Den har Sverige varit med om att ta fram.

”Se det som en möjlighet”

Tina Bohlin, projektledare på Sis, Svenska institutet för standarder, tycker att man som verksamhet ska se på de nya kraven från den positiva sidan.

— Jag skulle välja att se det som en möjlighet. En visselblåsarfunktion bidrar till transparens och visar samtidigt att er organisation tar samhällsansvar, säger hon.

Texten har tidigare publicerats i Miljö & Utvecklings systertidning Kvalitetsmagasinet.

Fakta

Sveriges mest kända visselblåsare

Anders Kompass, vittnade 2014 om sexövergrepp begångna av FN-personal på barn i Centralafrikanska Republiken, varefter han själv stängdes av från sitt jobb.

Ingvar Bratt, källan inifrån Bofors i Karlskoga, när det 1985 avslöjades att Bofors smugglade vapen till Dubai och Bahrein.

Sarah Wägnert, undersköterska som larmade om brister på äldreboendet där hon jobbade. Fick ge namn åt lagen Lex Sarah som infördes 1999, och som gör personal inom service och omvårdnad av äldre skyldiga att anmäla missförhållanden.

Mattias Corbascio, Thomas Fux Karl-Henrik Grinnemo och Oscar Simonson, fick priset Årets Visselpipa 2016 för att de avslöjade Macchiarini-skandalen på Karolinska Institutet.

Stine Christophersen, vårdbiträde på Attendos äldreboende i Sabbatsberg, Stockholm.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.