Nu ska koldioxid fångas in i Stockholm

– Vi håller på och bygger just nu, sedan ska vi driftsätta och vi avser att ha det i full gång i november, säger Fabian Levihn, FoU-ansvarig för energisystem och marknad på Stockholm Exergi till Miljö & Utveckling.

Hur stor är piloten i jämförelse med en fullskaleanläggning?

– En storskalig anläggning som är i drift hela året avskiljer ungefär 800 000 ton per år. Den här testanläggningen klarar ungefär 700 kg om dagen.

Vad ska ni göra med koldioxiden?

– I första steget ska vi testa avskiljningstekniken och utvärdera den, så då släpper vi tillbaka koldioxiden till skorstenen eller hittar på något annat med den. Framför allt det ett FoU-projekt för att testa och förbättra tekniken för själva avskiljningssteget.

– Norrmännen tittar på lagring, och har som mål att ha lager på plats 2024. Vi bygger förmåga för att – om det kommer styrmedel – ha en fullskalig anläggning på plats någon gång därefter.

Det handlar om känd teknik – vad är nytt i ert test?

– Tekniken har använts i petrokemisk industri, för att rena naturgas och liknande. Det som är nytt är att vi sätter den på en förbränningsanläggning. Det är en helt annorlunda sammansättning av gaser.

– Det finns också en unik möjlighet för oss att återvinna värme. Normalt kräver CO2-avskiljning väldigt mycket energi. En stor grej av det vi ska kolla på är att få ihop alla energibalanser och se om kan vi få det att fungera så optimalt som möjligt. Mycket av energin kan återvinnas som fjärrvärme eller el.

Varför är ni intresserade av detta?

– Rapport efter rapport visar ett ökat behov. Vi ser att vi kan erbjuda det här kostnadseffektivt, och tror att det kommer att efterfrågas och då kan vi leverera det. Men det krävs att någon vill beställa det – andra bolag eller Magdalena Andersson i slutändan, det behöver utkristalliseras.

Vad kostar testen för er totalt?

– 8,7 miljoner kronor totalt varav 4,3 från Energimyndigheten.

Har ni räknat på kostnaden för en fullskaleanläggning?

– Det blir ungefär 1000 kr per ton, alltså 800 miljoner om året. 800 000 ton koldioxid motsvarar ungefär 1/3 av Stockholms totala koldioxidutsläpp, så sett ur det perspektivet är 800 miljoner kronor per år inte så dyrt. Det inkluderar kapitalkostnad, drift och transport och lagring.

Vad säger du om det här projektet och utvecklingen mot bio-CCS – går det fort eller långsamt?

– För att vara ett gigantiskt stort infrastrukturprojekt tycker vi att det går fort, men vi skulle gärna se att politiken fortsätter att svara upp mot industrin. För oss är det bara kostnader. De som efterfrågar det är ju miljömålen nationellt och internationellt, säger Fabian Levihn.

Läs mer: Debatt: Sverige kan bli ledande på bio-CCS