Nu ska CSRD implementeras – så tycker remissinstanserna

Hållbarhetsredovisning Tillåt oberoende leverantörer att granska hållbarhetsrapporterna och minska den administrativa bördan. Det är två av synpunkterna på regeringens slutbetänkande om hur CSRD ska implementeras i svensk lagstiftning.

Nu ska CSRD implementeras – så tycker remissinstanserna
Foto: Adobe Stock.

Tiden för att lämna synpunkter på hur kraven om obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD, ska implementeras i svensk lagstiftning har nu gått ut. Syftet med EU-direktivet är att styra kapital mot hållbara investeringar genom att göra hållbarhetsinformation mer tillförlitlig och jämförbar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Regelverket kommer träda ikraft stegvis från och med 2024. Dessutom ska rapporterna kvalitetsgranskas av en extern part.

Bland de remissinstanser som svarat på regeringens slutbetänkande råder det delade meningar, där några välkomnar några förslaget medan andra är skarpt kritiska.

Oro över för hög rapporteringsbörda

Svenskt Näringsliv skriver i sitt remissvar att de är oroliga över den rapporteringsbörda som CSRD kan innebära, inte minst för små – och medelstora företag som indirekt påverkas av rapporteringskraven. Risken, menar de, är att små företag i förläggningen slås ut till följd av bristande resurser att leva upp till kraven.

Kommissionen har dock uppmärksammat problemet och arbetar för närvarande med åtgärder för att komma till rätta med det. Det menar Svenskt Näringsliv är positivt, men anser att det borde ha adresserats tidigare.

Vill bredda kompetensen för granskning

Ytterligare en kritik som Svenskt Näringsliv riktar mot förslaget är att det endast låter en auktoriserade revisorer granska hållbarhetsrapporterna.

”Kravet på granskning av hållbarhetsrapporten innebär att efterfrågan kommer att öka på dessa tjänster. Samtidigt sjunker antalet revisorer i Sverige och marknaden blir alltmer koncentrerad” skriver de i sitt remissvar.

I stället anser Svenskt Näringsliv att Sverige borde ta efter länder som Frankrike och Spanien, som tillåter företag att anställa oberoende leverantörer att utföra granskningen. Detta är en möjlighet som kommissionen öppnar upp för.

”Det finns enligt Svenskt Näringsliv inte några rimliga skäl till att inte tillåta dessa leverantörer på den svenska marknaden” skriver de i sitt remissutlåtande.

Även Swetic, som är branschorganisationen för företag inom provning, besiktning, kontroll, kalibrering och certifiering, är kritiska till att förslaget inte öppnar upp möjligheten för granskning av oberoende leverantörer.

”Dessa företag måste kunna förlita sig på oberoende organ med specifik kunskap, inom såväl rapportering som inom företagens egenartade bransch, för validering av rapporten i sin helhet och konsekvenserna av de enskilda åtgärder som vidtagits i hållbarhetssyfte.”

Utöver Svensk Näringsliv och Swetic, anser FöretagarnaFastighetsägarnaFinansbolagenKonkurrensverketNasdaq och Sparbankernas Riksförbund att kompetensen för vilka som får granska rapporterna borde breddas.

Finansinspektionen hör till de remissinstanser som välkomnar förslaget som de menar är en ”grundpelare” i arbetet med jämförbar och tillförlitlig information. Samtidigt anser de att möjligheten att låta oberoende leverantörer granska rapporterna ska ”utredas vidare”.

Jämställdhetsmyndigheten vill gå längre

Remissinstanserna har också fått tycka till om ett annat nytt EU-direktiv som kommer att göra det obligatoriskt att redovisa köns- och åldersfördelning i högsta ledningen, löneskillnader mellan kvinnor och män samt vilken utbildning och kompetensutveckling som ges till anställda.

Jämställdhetsmyndigheten är positiv till förslaget, men tycker att det borde gå längre. Bland annat anser myndigheten att företag ska vara skyldiga att rapportera könsfördelningen mellan kvinnor och män alla år från det att förslaget träder ikraft, inte bara det innevarande året.

Vidare anser myndigheten att även små och medelstora företag ska omfattas av rapporteringskraven. För närvarande bedöms endast 20 till 30 företag i Sverige omfattas.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste