Nu blir Göteborgs parker smarta

INOM RAMEN FÖR testbädden Hållbara Smarta Parker, ett samarbete mellan Göteborgs stad, företag och akademin har man hittat flera fördelar med tekniken. Ett exempel är användningen av fuktmätare som visat sig kunna minska vattenförbrukningen för stadsmiljöförvaltningen med hela 80 procent.

– Detta leder till minskad arbetstid, kostnader och transportrelaterade utsläpp. Genom ny teknik och bättre arbetssätt går det att spara ofantligt mycket pengar, säger Johan Åberg som är lösningsarkitekt på Göteborg Stad Intraservice.

FRAMTIDENS SMARTA STÄDER bygger på digitalisering och effektiv hantering av stora mängder data. Men för att åstadkomma detta behövs stabila plattformar som kan hantera arbetsflöden och en enhetlig informationsstruktur. För att gå från ett så kallat frekvensbaserat arbetssätt till ett behovsstyrt arbetssätt började Göteborgs Stad arbeta i en så kallad containerplattform – en digital arbetsplats för programvaruutveckling. Det vill säga en avgränsad box som kan fyllas med innehåll.

– Många förvaltningar behöver ofta skicka personal till olika platser för att göra enkla uppgifter som att ta temperaturer eller läsa av sensorer. Genom att använda digitala verktyg kan vi undvika att behöva skicka ut personal i onödan, säger Johnny Westerlund, systemarkitekt på Red Hat, som hjälpt förvaltningarna i Göteborg.

Förutom fuktmätarna hanterar kommunen flera andra IoT-baserade lösningar via containerplattformen. Ett exempel är användningen av sensorer monterade på papperskorgar i offentliga utrymmen. Dessa sensorer signalerar när papperskorgarna behöver tömmas, i stället för att rutinmässigt tömmas med en förutbestämd frekvens, oavsett behov. Enligt slutrapporten för projektet Hållbara Smarta Parker har denna hantering potential att spara både tid, pengar och minska påverkan på miljön.

ANDRA LÖSNINGAR SOM enligt rapporten har visat potential inkluderar automatisk avläsning av badtemperaturer, uppkopplade eldrivna maskiner, uppkopplad livräddningsutrustning och automatisering av gräsklippning på idrottsplatser.

Fredrik Lehtonen, teknisk IT-strateg på Göteborgs Stad, berättar att förvaltningarna även nyttjar plattformen för en mängd andra ändamål.

– Vi har bland annat ett pågående AI-projekt inom Kretslopp och Vatten som undersöker möjligheterna att använda containerplattformen för sina beräkningar, säger han.

Enligt Johan Åberg är det i förvaltningarna själva där nyttan och logiken uppstår. Men de tidigare genomförda projekten har endast varit tester, och enligt honom måste flera saker på plats innan de kan skala upp och realisera vinsterna.

– Innan vi påbörjade dessa initiativ såg vi potential för otroliga besparingar, både ekonomiskt, tidsmässigt och ur ett miljöperspektiv. Tyvärr har vi sedan märkt en viss tillbakagång när det gäller att genomföra förändringarna, särskilt när det kommer till att anpassa sig till nya processer och arbetsmetoder. Viljan är gigantisk, och alla jag möter vill jobba med detta. Men det är en resa dit och det måste vi ha respekt för, säger han.

DEN CONATINERPLATTFORM SOM Göteborgs Stad använder bygger på öppen källkod. Johnny Westerlund på Red Hat berättar att detta möjliggör för programutvecklare att återanvända kod som andra har utvecklat i sina egna projekt utan att behöva betala licensavgifter till ägaren av koden. Att källkoden är tillgänglig för användning, läsning, modifiering och vidaredistribuering för alla som så önskar ger stora fördelar ur ett samhällsperspektiv, anser han.

– Det fantastiska med detta ur ett samhällsperspektiv är att det är skalbart. Även om Göteborgs Stads satsningar just nu är implementerade på en av våra plattformar, finns det inget krav på att man måste använda oss. Eftersom koden är öppen är det möjligt att realisera detta på olika plattformar och alla möjligheter finns tillgängliga för detta ändamål, säger han.