Nouryon: Monetarisering skapar förståelse

– Under 2013 började vi titta lite på monetarisering, men det var framför allt under 2014 och 2015 som arbetet tog fart, säger Emma Ringström, Nouryon.

Vikten av transparent viktning

Hon förklarar att det kan vara svårt att vikta miljöpåverkan. Även om viktningen görs på vetenskaplig grund blir det en viss subjektiv bedömning. Bland annat därför är det betydelsefullt att den som gör analysen vet vad viktningen är baserad på. Det bekräftades när företaget deltog i arbetet med att ta fram den nya Iso-standarden för monetär värdering, ISO 14 008.

– Fallstudien vi gjorde i arbetet med Iso-standarden visar på vikten av att förstå vilka kostnader som är inkluderade, och hur de är beräknade. Om man till exempel vill jämföra resultat som tagits fram med olika monetariseringsmetoder behöver man förstå vad som inkluderats i värderingsfaktorerna för att kunna göra en rättvis jämförelse och tolkning av resultatet, säger hon.

Testade med pilotstudie

Men det var förstås inte den första monetära värderingen som genomfördes på företaget.

– Vi började med en liten pilotstudie i Brasilien. Vi ville förstå mer hur vår verksamhet bidrar och påverkar samhället i stort, det vill säga människorna och miljön. Som tillägg till den finansiella påverkan, titta de vi på miljökostnader och på det sociala och det humana kapitalet, och utvecklade en metod. Resultatet blev framför allt ökad kunskap och information, säger Emma Ringström.

Sociala frågor var svårt

Både plus och minus togs med; företagets bidrag till samhället och vad verksamheten kostar. Det visade sig vara svårt att genomföra en monetär värdering av sociala frågor, och istället blev det en kvalitativ bedömning av risker länkade till sociala frågor som till exempel mänskliga rättigheter.

– Det fanns för stora osäkerheter, och vi hittade ingen lämplig monetariseringsmetod för sociala kostnader, säger Emma Ringström.

– Studien inkluderade inte bara vår egen verksamhet utan även utvinning och produktion av råmaterial, liksom användningen av produkterna hos kunderna, fortsätter hon.

Skapar ett gemensamt språk

Monetarisering av miljöpåverkan gjordes med hjälp av EPS-metoden, som utvecklats av samma forskare som lett arbetet med den nya ISO-standarden.

– Vi har lärt oss väldigt mycket genom att titta på fler dimensioner och i värdekedjeperspektiv. Att göra det i monetära termer och visa för ledningsgruppen gör att man får ett gemensamt språk. De är ju vana vid att prata i euro, dollar eller kronor. Då är det effektivt att kunna visa vad kostnaden skulle vara om det kom en faktura från Moder Natur för de tjänster hon bistår med, som i dag inte prissätts, säger Emma Ringström.

Nouryon har inte implementerat monetariseringen i det dagliga arbetet. Däremot har informationen använts i vissa beslut, som till exempel prioritering av aktiviteter, och under Akzo Nobeltiden i hållbarhetsredovisningen.

Prislappen baseras på framtida kostnader

Av Akzo Nobels hållbarhetsredovisning för 2016 framgår att företaget identifierat fyra nyckelfaktorer inom miljöområdet: koldioxidutsläpp, användning av fossil råvara, utsläpp av VOC samt råvaruanvändning. Dessa faktorer har sedan räknats om enligt EPS-metoden, vilket bland annat innebär att prislappen baseras på prognoser över hur kostnaden skulle se ut om femtio till hundra år, om verksamheten fortsätter som idag. För koldioxid skulle det innebära en kostnad på 135 euro per ton, enligt hållbarhetsredovisningen.

Totalt är miljökostnaderna längs hela värdekedjan enligt redovisningen uppskattade till 19 miljarder euro, varav en miljard inom den egna verksamheten och resten hos underleverantörer respektive kunder.

Den senaste studien gällde regionala miljöaspekter och genomfördes 2017.

– Just ur ett kommunikationsperspektiv är monetarisering bra, eftersom det ger en större förståelse, säger Emma Ringström.

Ger trovärdighet

Hon menar att standarden bidrar med större trovärdighet, och större jämförbarhet. Betydelsen av det är något som Nouryon har direkt erfarenhet av.

– Det finns många metoder. Ofta får man bara fram en siffra. För att kunna tolka resultatet och förstå vad som driver det, och presentera det för ledningsgruppen, måste man veta vilken bakgrunden är, det vill säga vilka kostnader som ligger bakom, säger hon.

Skulle standarden fungera för kontinuerlig användning i den dagliga verksamheten?

– Ja, det tror jag absolut. Om man uppdaterar sina siffror till exempel årligen skulle man kunna redovisa hur de utvecklas över tid. Investerare vill veta mer än bara de rent ekonomiska siffrorna idag, och det här är ett steg i den riktningen. Med den här standarden kan man dra det mycket längre än vad som diskuteras nu, säger Emma Ringström.

– Vi hoppas att den nya standarden ska resultera i att transparensen ökar när det nu finns en standard för vilken information som ska inkluderas. På det sättet blir metoderna mer användbara, när man kan följa vilka resurser och emissioner som framför allt driver resultatet och varför.

Läs mer: ISO-standard för värdering av miljöskador klar