Inga produkter i varukorgen.
Nedskärningarna: Romina Pourmokhtari svarar på kritiken
Budget 2023 Regeringens budgetnedskärningar på naturvård har fått hård kritik. Nu svarar Sveriges klimat - och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på kritiken i en riksdagsdebatt.
Regeringen nedskärningar på naturvård i budgeten har kritiserats hårt. Foto: Sveriges riksdag.
Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om hur regeringens nedskärningar i budgeten påverkar naturvården. Jämfört med 2022 minskar de två stora posterna för skydd och skötsel av värdefull natur med 32 respektive 45 procent.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt Naturvårdsverkets uträkningar innebär nedskärningarna bland annat 1 000 förlorade årsarbetstillfällen, färre insatser för skydd av värdefull natur och bidragsstopp för nya projekt inom den lokala naturvårdssatsningen, LONA.
Nu ger Sverige klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) svar på tal. I en riksdagsdebatt på fredagen ställde riksdagsledamoten och Sveriges tidigare landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) frågan om hur Romina Pourmokhtari (L) ser på utvecklingen och vad hon planerar att göra åt saken.
Pourmokthari (L): Naturvård är en prioriterad fråga
Romina Pourmokthari (L) svarade till att börja med attt regeringen ser på ”välmående och livskraftiga ekosystem som en förutsättning för hållbar markanvändning, rent dricksvatten och pollinering”
– Därför behöver arbetet med att värna och skydda värdefull natur fortsätta, vilket är en prioriterad fråga, sade hon.
Därefter tillade hon att regeringen satsar totalt 2 miljarder kronor på skydd och förvaltning av värdefull natur, samt en halv miljard på havs – och vattenmiljön.
– Det är ingen liten summa, sade Romina Pourmokthari (L).
Lyfter tidigare regeringens satsningar
Anna-Caren Sätherberg (S) nöjde sig dock inte med svaret, utan ställde åter frågan om hur regeringen planerar att agera på de konsekvenser som neddragningarna medför.
Romina Pourmokthari (L) nämnde då att satsningar som den tidigare regeringen gjort nått sitt slutdatum.
– En av anledningarna till att resurserna minskar är att den tidigare regeringen gjorde en tillfällig satsning som nått sitt slutdatum. Det är jättebra att olika regeringar gör olika satsningar på miljö och natur. Den här regeringen har bland annat gjort en permanent satsning på 200 miljoner kronor per år för återvätning av dikade våtmarker, säger hon.
Vidare fick hon frågan på hur hon ser på det faktum att nedskärningarna gör att de markägare som visat intresse att skydda natur nu måste vänta på ersättning.
– Det är beklagligt att markägare får vänta, men självklart ska alla markägare få den ersättning som de har rätt till, svarade hon.
”Var tvungna att lägga en stram budget”
Riksdagsledamoten Joakim Järrebring (S) lyfte även frågan om hur Romina Pourmokthari (L) ser på hur nedskärningarna påverkar arbetet med att stoppa spridningen av invasiva främmande arter.
– Med hänsyn till det ekonomiska läget och inflationen var regeringen tvungna att lägga en stram budget för 2023. Däremot är det Naturvårdsverket som har beslutat hur minskningen av medlen på naturvårdsområdet ska fördelas. De har aviserat att de medel som läggs på arbetet med invasiva främmande arter kommer ligga på 30 miljoner kronor för 2023, svarade Romina Pourmokthari (L) och tillade:
– Det är förebyggande arbete som är det mest effektiva och även mest kostnadseffektiva sättet att arbeta mot en spridning av invävda främmande arter. Vi vill införa riktade åtgärder mot enskilda arter och stärka myndigheternas möjlighet att stärka åtgärder där de är mest effektiva.
