Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverket: Stor potential att minska plastförbränningen
Plast För att nå det svenska klimatmålet måste utsläppen från den svenska avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll. Nu har Naturvårdsverket låtit undersöka hur förbränningen av fossilplast kan minska.
Foto: Adobe Stock
Förbränningen av plast för energiproduktion har ökat över tiden och hotar nu de svenska klimatmålen. För att nå klimatmålet 2045 behöver utsläppen från avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll. Det konstateras i en ny rapport som Naturvårdsverket låtit ta fram och här efterfrågas kraftfulla åtgärder för att minska förbränningen av fossil plast.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten undersöker olika åtgärders potential att bidra till Sveriges klimatmål till 2045 genom att minska förbränningen av fossil plast. I rapporten anses potentialen att minska plastförbränningen vara stor, men man konstaterar att många förutsättningar måste uppfyllas. Bland annat behövs det mer styrning och åtgärder i hela plastens värdekedja.
80 procent av utsläppen
Utsläppen från avfallsförbränning var 3,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 och avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn stod för 80 procent av sektorns utsläpp. I rapporten undersöktes möjligheterna att minska förbränning genom åtgärder högt upp i plastens värdekedja. Scenarier inkluderar resurseffektivitet, biobaserad plast och materialåtervinning där det övergripande målscenariet minskar utsläppen med 98 procent. Av enskilda åtgärder kunde en ökad materialåtervinning ge en minskning på 64 procdent, bättre resurseffektivitet gav 32 procent och en ökad användning av biobaserad plast 20 procent.
Rapportens resultat kan enligt Naturvårdsverket användas i dialog med plastbranschen för att utvärdera och föreslå åtgärder. Studien genomfördes av Svenska Miljöemissionsdata, SMED.
