Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverket: Så går arbetet med återvätning
Våtmarker
Fjolårets arbete med att återväta utdikad torvmark beräknas ha resulterat i en betydande minskning av nettoutsläppen av växthusgaser. Men frågan kvarstår om dessa åtgärder är tillräckliga för att bidra till Sveriges klimatmål.
Räcker våtmarksåtgärderna till?
Under förra året återvätades cirka 21 kvadratkilometer utdikad våtmark i Sverige, varav största delen var torvmarker. Denna yta motsvarar nästan 4000 fotbollsplaner och representerar en betydande ökning jämfört med föregående år.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Trots den betydande ökningen är det tyvärr fortfarande långt ifrån tillräckligt för att bidra till Sveriges klimatmål. Det konstaterar Naturvårdsverket som också bedömer att ytterligare insatser och fortsatt arbete kommer att kunna generera större effekter i framtiden.
– Om vi kan begränsa utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark genom återvätning blir det lättare att nå både våra nationella klimatmål och våra åtaganden inom EU för markanvändningssektorn. För att lyckas behöver vi en kraftig upptrappning av återvätningen på rätt marker, säger Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet, i en kommentar.
Vidare framhåller Emma Bergman att arbetet med att återväta utdikade torvmarker har genomgått en positiv utveckling. Hon säger att både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har etablerat en organisation och kunskapsbas som nu gör det möjligt att öka takten i återvätningsarbetet.
– För att få större utsläppsminskningar behöver i synnerhet återvätningen av näringsrika torvmarker i södra Sverige öka. I skogen är det specifikt mark som tidigare har varit jordbruksmark som ger störst klimateffekt, avslutar hon.
