Naturvårdsverket: Reduktionsplikten avgörande för 2030-målet

Till hösten ska regeringen presentera sin klimatpolitiska handlingsplan, som ska innehålla åtgärder för att nå Sveriges och EU:s lagstadgade klimatmål. På torsdagen lämnade Naturvårdsverket över sin rapport med underlag till handlingsplanen.

I rapporten slår myndigheten fast att reduktionsplikten, det vill säga krav på inblandning av biobränslen i drivmedel, kommer att vara avgörande för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen för 2030. Reduktionsplikten har varit en stridsfråga sedan den nya regeringen kom till makten, och fortfarande har man inte lyckats enas om vilka nivåer den ska ligga på.

Det innebär att Naturvårdsverkets rapport till viss del är ofullständig.

– Vi vet inte vad det här landar på, då det är förhandlingar pågår just nu. Därmed har vi inte kunnat ange några mer exakta uppgifter vad det får för betydelse, säger Sara Almqvist, chef på Klimatanalysenheten på Naturvårdsverket i samband med att rapporten presenterades.

Har gjort uppskattningar utifrån olika scenarier

Däremot har Naturvårdsverket i sin rapport gjort uppskattningar utifrån vilken nivå reduktionsplikten slutligen landar på.

– Om vi minskar reduktionsplikten väldigt mycket, och låter den ligga kvar på låga nivåer, så är det mycket osäkert om vi kan nå det EU-åtagandet vi har, säger Sara Almqvist.

Sveriges åtagande mot EU är att minska utsläppen med 50 procent till 2030, jämfört med 2005. Som nationellt mål har Sverige åtagit sig att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Det målet kommer enligt Naturvårdsverkets rapport att vara omöjligt för Sverige att nå om reduktionsplikten sänks.

– Här har vi inga flexibiliteter. Om vi ligger på de nivåerna vi har idag kan vi nå det här målet. Gör vi inte det så kommer vi inte att nå målet, säger Sara Almqvist.

Ljusare utveckling mot 2045-målet

Samtidigt som 2030-målen är i farozonen, ser det enligt Naturvårdsverkets bedömning ljusare ut i arbetet mot att nå 2045-målet, vilket innebär att Sverige då inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären.

– Det går bättre mot 2045 än vad tidigare bedömningar visar. Jämför vi med 2019 är det en jättestor skillnad, säger Sara Almqvist.

Enligt rapporten kommer Sverige landa på ungefär en 70-procentig utsläppsminskning till 2045, jämfört med 2005.

Sara Almqvist säger att Sverige till stor del har EU att tacka för den positiva utvecklingen. Hon nämner bland annat en rad styrmedel som EU fattat beslut om det senaste året, som en skärpning av EU:s handelssystem med utsläppsrätter samt skärpta mål för koldioxidutsläpp från nya lätta fordon.

Lyfter näringslivets roll

Därtill lyfter hon att näringslivet investeringsplaner blir allt tydligare, vilket också pekar på att utvecklingen går åt rätt håll.

– Det är tydligt att näringslivet själva tar kliv framåt. Det här gör att vi gör bedömningen att det kommer att ske teknikskiften och även bränsleskiften inom industrin, säger Sara Almqvist.

Utöver nivåerna för reduktionsplikten lyfter rapporten en rad åtgärder som myndigheten ser som nödvändiga för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål.

Bland annat understryker rapporten bättre eltillförsel, elnätskapacitet, mer effektiva tillståndsprocesser, infrastruktur för transport och lagring av koldioxid för CCS, laddinfrastruktur och kompetensförsörjning.

– Vi är inte hela vägen nere till 2045-målet. Utvecklingen är något osäker, men överlag är det en mer positiv utveckling än vad vi sett tidigare år, avslutar Sara Almqvist.