Förra året vidgades dock fokus från miljöledningssystemets grundläggande element till verksamhetens miljöeffekter. Myndigheterna ska följa upp miljöeffekter inom tre områden – tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning, energianvändning och miljökrav i upphandling. Rapporten visar att majoriteten av myndigheterna har de grundläggande delarna på plats, men endast 73 procent angett uppföljningsmått för de tre uppföljningsområdena.
Följer inte miljökrav i upphandlingar
Totat har staten släppt ut 241 ton koldioxid från tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning. maskiner och övriga fordon står för den största andelen av de totala utsläppen, 39 procent. Statens totala enrgiförbrukning är 2,83 TWh och mer än hälften av myndigheterna använder helt eller delvis förnybar energi.
Dock följer de inte upp miljökrav i upphandlingen i lika stor utsträckning som övriga områden. Av de som gör det är det 15 procent som ställt miljökrav vid alla upphandlingar och 19 procent som inte har ställt några miljökrav. Myndigheterna har upplevt att begreppet miljökrav är oklart och enligt rapporten har den nya uppföljningen inneburit vissa uppstartsproblem som missuppfattade frågor, olika avgränsningar och svårigheter med att få fram aktuell statistik.
Naturvårdsverket har därför gett en del förslag till utveckling av stödet.
Rankingsresultat
Naturvårdsverket har också rankat myndigheterna efter hur långt de kommit med miljöledningsarbetet. För att komma med på listan måste de ha rapporterat enligt Miljödepartementets riktlinjer så med på listan är 189 myndigheter. Maxpoäng har bland annat Banverket, Kemikalieinspektionen och Göteborgs universitet fått.
Här kan du ladda ned rapporten:
http://naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Myndigheters-miljopaverkan-kartlaggs-for-forsta-gangen-/