Myndigheter dåliga på att följa upp miljöeffekter vid offentlig upphandling

Den svenska offentliga upphandlingen omfattar enligt uppskattningar sammanlagt närmare 400 miljarder kronor. Statliga myndigheter, kommuner och landsting står för drygt hälften, eller 250 miljarder kronor. Om miljöhänsynen vid offentliga upphandlingar ökar finns stora förutsättningar för att miljön kan påverkas på ett positivt sätt. Det skulle kunna ge en ordentlig fart åt arbetet för att nå fram till regeringen miljömål.

För att kartlägga vilken miljöhänsyn som myndigheter tar vid offentliga upphandlingar har Naturvårdsverket genomfört en enkätundersökning bland 276 myndigheter inom stat, kommuner och landsting.

Mycket återstår

Undersökningen visar att en stor del av myndigheterna har börjat ta miljöhänsyn vid offentliga upphandlingar, men den konstaterar också att ingen egentligen vet om myndigheternas miljökrav har någon positiv effekt på miljön.

– Studien visar tydligt att myndigheterna börjat ta miljöhänsyn, men det återstår mycket innan en heltäckande miljöanpassning nåtts, säger Ulrika Hagbarth, projektledare på Naturvårdsverket.

Majoritet har miljöpolicy

Man kan säga att myndigheternas intresse för att ställa miljökrav i upphandlingarna precis har börjat. En stor majoritet av de myndigheter som svarat på enkäten, 80 procent, säger att de har en miljöpolicy. Det kan ses som ett första steg för att kunna ta miljöhänsyn vid upphandlingar eftersom åtta av tio miljöpolicys innehåller miljökrav vid upphandlingar.

Däremot är myndigheterna fortfarande dåliga på att införa miljöledningssystem som i sig skulle kunna vara en garant för att nödvändig miljöhänsyn ställs vid offentliga upphandlingar. Av de som svarat på Naturvårdsverkets enkät är det bara en tredjedel som har ett miljöledningssystem. Totalt sett är nog siffran ännu lägre eftersom man kan anta att de som inte svarat på enkäten har en sämre miljöanpassning än de som svarat.

Många använder verktyg

Förutom att organisationen anpassas för att kunna ta miljöhänsyn vid upphandlingar underlättar det också om upphandlingsavdelningarna använder fungerande redskap för miljöanpassad upphandling. Myndigheterna i enkäten har också i stor utsträckning börjat använda sig av de upphandlingsverktyg som finns för att ställa krav på produkter och tjänster. Tre fjärdedelar uppger att de använder ett verktyg för miljöanpassning.

– Upphandling är en komplicerad process som ofta är i behov av stöd och nu har det ju funnits upphandlingsverktyg ett antal år. Att man använder dem är en bit på vägen mot att uppfylla grundnivån, säger Ulrika Hagbarth.

Statliga myndigheter sämre

På den statliga sidan är siffrorna inte lika bra. Där är andelen som använder sig av ett upphandlingsverktyg som stöd bara drygt hälften.

– Jag tror att det beror på att för statliga myndigheter finns det ofta ramavtal som redan har tagit miljöhänsyn, säger Ulrika Hagbarth.

Det vanligaste upphandlingsverktyget är kanske lite överraskande EKU-delegationens verktyg som lanserades så sent som sommaren 2001. En förklaring till det kan vara att det i sin struktur bygger vidare på tidigare verktyg och att det dragit lärdomar från erfarenheterna av dessa.

Uppföljningen dålig

Även om myndigheterna kan sägas ha kommit igång med arbetet att ställa nödvändiga miljökrav vid offentlig upphandling visar Naturvårdsverkets enkätundersökning också att det ännu inte går att säga något om miljökraven har någon positiv effekt på miljön. Hälften av alla myndigheter i enkäten saknar helt uppföljning av de miljökrav de ställer.

– Systematiska och regelbundna uppföljningar är ett viktigt led för att kunna få information om hur olika satsningar slår, säger Ulrika Hagbarth. Det ger också information om hur man bör göra annorlunda för att eventuellt få bättre effekter. Kanske kan man dock säga att det är lite tidigt ännu för att säga något definitivt om uppföljningsarbetet. Många har kanske inte hunnit införa den delen av arbetet.

Inga miljöeffekter

Som en direkt konsekvens av den bristande uppföljningen går det inte att påvisa att de miljökrav som myndigheterna har börjat ställa ger verkliga resultat i faktiska förbättringar av miljön. De som trots allt följer upp upphandlingar ur miljöhänseende gör det i första hand med avseende på att miljökrav ställts och att leverantörerna uppfyller kraven.

– Det är svårt att spåra effekterna av miljökraven. Kanske vi helt enkelt nöja oss med att anta att miljökraven som en logisk konsekvens också skapar en bättre miljö, säger Ulrika Hagbarth.

Det kan det kanske bli ändring på i framtiden. Den teoretiska modell som var tänkt att användas för att kvantifiera miljöeffekterna har visat sig användbar även om underlaget i den här enkäten nu var för litet. Det går med modellen att räkna ut hur mycket utsläppen till miljön minskar när miljöhänsyn tas vid upphandling.