M&U 30 år: Håkan Rylander om synen på avfall

M&U30år 1990 deponerades 900 000 ton hushållsavfall. Idag är siffran 23 650 ton. I nummer ett 1989 intervjuades Håkan Rylander, då vd för Renhållningsverksföreningen (nu Avfall Sverige). Bland annat kritiserade han källsortering och spekulerade i framtidens avfallshantering – och prickade ganska rätt.

M&U 30 år: Håkan Rylander om synen på avfall
AdobeStock

När Håkan Rylander ska sammanfatta de viktigaste förändringarna sedan 1989 får han fundera lite. Sedan nämner han skiftet i synsätt på avfall, och att klimatfrågan ökat fokus på hur vi hanterar våra naturresurser.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Håkan Rylander.
Håkan Rylander. Håkan Rylander.

– Det har successivt skett en enorm förändring i synsättet, från omhändertagande till förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning av det som finns kvar som material och energi. Vi fick avfallshierarkin på 90-talet, och nu ambitionen att uppnå en cirkulär ekonomi. EU:s uppmärksamhet på de här frågorna är mycket viktig, liksom de nationella mål som ställts upp. Viktigt är också en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang från allmänheten, säger han.

Då var han kritisk till källsorteringens möjligheter

Han skrattar lite åt den gamla intervjun med sig själv. I delar är den offensiv, men i andra stycken passiv, tycker han idag.

– Det är klart att man studsar till när jag ser att källsorteringen uppenbarligen var helt ny då. Den blev ju mycket mer omfattande än vad jag trodde – det är ju fantastiskt, och väldigt bra!

År 1989 var Håkan Rylander kritisk till att källsortering sågs som en patentlösning. Så här sade han då:

– När man lyssnar till den allmänna debatten får man lätt uppfattningen att en fullständig källsortering löser våra avfallsproblem. Så är det naturligtvis inte! Genom källsortering kan vi för närvarande kanske återvinna och recirkulera 15-20 procent av den totala mängden material i avfallet, inte mer. En total källsortering är långtifrån praktiskt möjlig.

Handlade om mycket om källsortering av glas

Återvinningen var i ett tidigt skede då, minns han idag.

– Då handlade det mycket om glasåtervinningen, och jag minns att vi hade diskussioner om det eftersom vi då tyckte att fokus låg på fel material. Det var ju ingen risk att ingredienserna i glas skulle ta slut. Men det har ju visat sig att glasåtervinningen hade ett symbolvärde som hette duga!

Andra delar av intervjun står sig bra. Bland annat ingår en grafik över ”Framtidens avfallshantering” där en bioreaktor är inritad som möjlig framtida teknik.

– Det är rätt kul, men jag tror inte att jag tänkte på matavfall. Jag vet faktiskt inte vad vi tänkte på, säger Håkan Rylander och skrattar.

Plasten ett större problem än förväntat

Att problemen finns uppströms, i design-, produktions- och konsumtionsleden, var tydligt redan 1989. Håkan Rylander känner också igen sina tankar om hur avfallshanteringen bör skötas; att det krävs en kombination av olika lösningar och metoder samt ett helhetsgrepp på frågan. En fråga saknar han dock i artikeln från 1989:

– En sak som förorsakat mycket mer problem än vad vi hade en aning om är plasten. Idag har vi möjlighet att ta tillvara den med separat insamling, men det är fortfarande långt ifrån all plast som vi kan återvinna, säger han.

Läs mer: Anders Wijkman: Driver fortfarande samma frågor

30 års arbete med avfall

Mängd behandlat hushållsavfall 1990 (siffror för 2017 inom parentes)

Materialåtervinning 460 000 ton (1 617 640)

Biologisk behandling 200 000 ton (740 710)

Förbränning med energiutvinning 1 400 000 (2 400 440 ton)

Deponering 900 000 ton (23 650)

Totalt 2 960 000 ton (4 783 000)

Källa: Avfall Sverige

Avfallstoppen

Mest avfall 2017 kom från

1. Gruvindustrin 109 720 100 ton

2. Byggverksamhet 9 811 000 ton

3. Avfallshantering och återvinning 6 190 100 ton

4. Hushåll 4 410 900 ton

5. Tjänsteproducenter 2 180 000 ton

Källa: Naturvårdsverket/SCB

Mest farligt avfall 2016 kom från

1. Hushållssektorn 416 700 ton

2. Byggverksamhet 382 800 ton

3. Tjänsteproducenter 382 100 ton

4. Försörjning av el, gas och värme 367 700 ton

5. Avfallshantering, återvinning 308 500 ton

Källa: Naturvårdsverket/SCB

Andel av fjärrvärmens energibehov som kommer från svenskt hushållsavfall:

1989: 15 %

2017: 7 %

Källa: Håkan Rylander/Energiföretagen

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.